Trevlig Valborg

Hej alla mina vänner!

Kan ännu inte sända bild & text, men bör fungera nästa vecka.

Idag är vi pâ väg till Parc de Oiseaux (ca) i Dombes. En av Europas största fâgalparker. Vi har naturligtvis med oss sill (hemifrân), nypotatis, räksallad, citronpaj, och en Crémant de Bourgogne.
Bilder nästa vecka.

Här lovas +18 idag o +22 i helgen.

Ha en trevlig Valborg i Norr!

Internetproblem

Hej alla mina vänner.

för tillfâllet har jag lite internetproblem. Datorn pâ cafeet âr sônder och där jag nu är kan jag inte ladda ner text o bilder.

Försöker hitta nâgon lösning.

21.4 Picnic i Lyon

Hej alla mina vänner!

På en dag, som nästan kändes som en försommardag, så begav vi oss på vår andra tur till Lyon. Som varmast hade vi +22 och då märkte vi att vi hellre ville gå på skuggsidan och även började gå lite långsammare.
Stan ligger drygt 5 mil åt SO, men vägarna är ju lite slingriga om man så säger. Nere i dalen har ju sommaren kommit längre och syrenernas tid börjar vara förbi. Längs joggingturen i veckan kunde jag se de första orkidéerna.
Vårt första mål i Lyon var att besöka den gamla antika teatern, som är den äldsta i Frankrike och som byggdes av Romarna ca 30 f.Kr då ju Lyon var huvudstad i denna del av världen och hette då Lugdunum. Staden grundades för övrigt av Ceasar innan han kastade sina berömda tärningar.
Vi hade som vanligt en enkel lunch i pic-nic-korgen bestående av en croque monsieur och en quiche och två bakelser, som vi alla hittat i ett patisseri på vägen. De kostade 5,80. Inget rövarpris det heller.
För övrigt var vi inte de enda som hade hittat på att ta en lunch uppe bland ruinerna. Vi hade halva staden framför våra fötter så att säga. Lite till vänster hade vi den kännspaka basilikan Notre-Dame de Fouvrière, som vi besökte efter lunchen och där vi även hade utsikt mot Operan (den märkliga runda byggnaden) och stadshuset, som glimmar i guld till vänster hitom operan. Vårt sista mål för dagen var en privat visning i stadshuset, som har utsetts till Frankrikes vackraste. Mer om detta i resebloggen så småningom...
När vi vandrade omkring i ruinerna så kunde jag plötsligt se en svart rödhake, som satt och vilade sig. Så jag kunde zooma in och få några bilder.
Då vi körde ner från berget så ringde en granne, som även nämnde att det hade varit –7 grader hemma på natten. Bra för oss, för då växer ju inte gräset så mycket. Våren verkar lite sen och det betyder att vi kommer att ha syrenblomningen framför oss än en gång i år.

Bild 1. Vår pic-nic med Lyon i bakgrunden.
Bild 2. En svart rödstjärt.
Bild 3. Den större av de två antika teatrarna i Lyon
Bild 4. Utsikten från parken framför basilikan i Fouvrière med bl.a. operan och stadshuset.
Som vanligt går det ju att klicka på bilderna så blir de betydligt större. Sen klickar man

17.4 Pic-nic i St-Amour / St-Veran

Hej alla mina vänner!

Målet för vår utflykt för dagen var Château de Pierreclos. På väg dit hade vi tänkt pausa vid en romansk kyrka, som visade sig vara en av de vackraste vi sett.

Vi körde en ny vägsträckning mot Beaujolais och hade en väldigt fin utsikt hela vägen. Så småningom kom vi till en utsiktsplats ovanför Chiroubles och så försökte jag hitta en väg norrut mot St-Amour / St-Veran. Då visade det sig att vi plötsligt körde längs en smal väg uppe i bergen med hela Beaujolais nedanför. Detta var kanske en av de vackraste vägarna vi åkt i Frankrike. De vi efteråt kunde jämföra med var mellersta cornichen mellan Nice och Monaco och vägen upp mot Andorra. Men om denna väg hade jag inte läst något någonstans. Om man stannade, så kunde man med blotta ögat se Côte de Brouilly i söder och kyrkorna i Julienas och St-Amour i norr och sen hela vindistriktet och även berg i fjärran. Vid klart väder ska man kunna se Mount Blanc - Europas högsta berg på över 4.000 meter. Inte denna dag, men utsikten räckte ändå.

Orsaken till att jag ville ta en titt på St-Amour / St-Veran var att vi på söndag är på väg på vinfestival till Mâcon. (Vinfestivalen visade sig ha försälare/producenter från hela Frankrike. 80 st. Det blev en arbetsam dag!) Då hinner vi inte fara och titta på rankor, så vi vill ha det undan. De två bästa vinområdena i Mâcon är St-Veran och Puilly Fuisse. De intressanta – och knepiga – är att St-Veran ligger både norr o söder om Puilly Fuille och att stora delar ligger inom Beaujolais-området. De vill helt enkelt inte sälja vita Beaujolaiser utan vill hellre sälja dem som Mâcon-viner, som ju till största delen är vita.

För mig ledde detta till att jag var tvungen att ha fyra kartor med mig. En vägkarta, som ju inte har de små beajolaisebyrarna utan de större. Sedan en karta över Mâcondistriktet, med deras små byar och sen en karta med Beaujolaisdistriktet och dess byar. Och så en karta med slotten i området. Som ju naturligtvis inte fanns på de tre andra....

Nå vi körde norrut från Chiroubles via Julienas och hamnade så småningom i St-Amour. Jag kunde se att de odlade både Gamay och Chardonnay, som jag numera kan skilja på även utan blad eftersom de binder upp dem på olika sätt. Gamayen ser ut som en kort utsträckt hand, medan Chardonnayen är som en arm med en lång antenn.

Medan jag håller på mig min granskning av vinrankor och vindistrikt så upptäckte Frun plötsligt att vi har en fin pic-nic-plats framför oss. Så vi stannar och plockar fram våra små håvor och kan sätta oss under en platan, där troligen en steglits sitter och sjunger. Den är liten och jag har ingen kikare med!

Men med blotta ögat kan man utan problem se ända till Côte de Brouilly. Vi kan se olika kyrktorn och även kvarnen i Moulin-a-Vent, som vi ju ännu inte besökt. Det blir väl om 10 dar när vi ska på vinfestival i Beaujolais. Vi har fullt program, som ni förstår!

Så småningom for vi även och tittade på Fuisse, men allt kyrkan, slottet, Fuisse och mycket annat som hände denna dag kommer i resebloggen. Sammanfattningsvis körde vi en av de vackraste vägarna vi kört i Frankrike och antalet foton som togs blev kanske det största som vi tagit på en dag!

Bild 1. På väg mot Beaujolaise.

Bild 2. Beaojolais framför oss!

Bild 2. I Chiroubles med Côte de Bouilly och lite blommande träd i förgrunden

Bild 4. Pic nic i byn St-Amour men även i vindistriktet St-Verand

Bild 5. På väg hem genom det som både kallas gröna eller övre Beaujolais

15.4 Picnic i Charolles-sur-Chalaronne

Hej alla mina vänner!

Knepigt namn, men en trevlig stad.
Vi ville fara ner till dalen eftersom ju våren kommit längre där. Och visst där blommar syren, gullregn, blåregn och miljoner buskar och växter som jag inte känner till.
Hemma är vi vana vid att det i skogen finns vårblommor. Här är skogen vårblommor – eller som jag nu säger: Skogen blommar! I städer/byar/ längs vägarna finns det ju många röda och vita prydnadsträd, men vad det är för träd som blommar i skogen vet jag inte, men från ovan ser det fantastiskt ut.
Vi besökte först Villefranche-sur-Saone och körde sedan vidare till C-sur-C. Vi körde då litet utanför ett område, som heter Dombes. På en bättre bilkarta så ser man att området är täckt av små dammar, som ibland är torrlagda. Detta är grodornas paradis. Nästa vecka kommer vi att köra igenom detta område.
Vi sökte oss till en liten picnicplats vid den lilla ”floden” / bifloden till Saone. Ännu när vi senare såg den några hundra meter innan Saone så var den inte bredare än att man ”nästan” hade kunna hoppa över den.
Efter vår improviserade måltid så tittade vi oss även tunt i staden innan det var dags att köra hem. Mer om besöket i resebloggen så småingom.

14.4 Boulangeriet i byn etc

Hej alla mina vänner!

Byn vi bor i, som vi kallar Sanny har ca 500 innevånare, varav ca 300 bor i bykärnan. Resten på bondgårdar eller i hus spridda omkring. Men som alla byar av denna storlek så har den ett boulangeri/patisseri dvs en affär, som säljer bröd och bakelser.

Traditionella baguetter kostar 82 cnt. Samma pris som när vi var i norra Bourgogne för några år sedan. Här tycks inflationen inte påverka matpriserna. Vi brukar ta en som heter farine och som är något luftigare. Farine betyder egentligen mjöl. Många kper även större bröd, som vi ofta kalalr baguetter, men som alla har sina namn. Det man hemma säljer som beguetter är nog ofta något annat, eftersom man där inte gör någon skillnad på storlek utan kallar alla avlånga vita bröd för baguetter.

Naturligtvis säljer de även croissanter, som de tar 95 cnt för. Så har de även olika söta brör med karamellsmak, chokladsmak, russin osv. Vi brukar ta en bit av det som dessertbröd till frukost.

När jag går och handlar har de redan varit igång en rejäl stund eftersom affären öppnar 6.00 och har lunchstängt från 13.30 – 16.00. Sedan är affären öppen till 20.00. Oftast står det någon och handlar när jag kommer och oftast kommer nästa innan jag hinner gå, så de har nog bra kommers. Hemma är det ju inte många som skulle gå till en affär ”bara” för att köpa ett bröd åt sig. Råkade stå några korgar med färsk bröd, så jag passade på att fota även dem.

I rummet bredvid har de en liten bar, där de även säljer tobak, så det är en sk bar-tabac. Ja, tobaken säljs ju endast över disk här. Det finns alltså inte tobak – eller för den delen godsaker – vid kassorna i livsmedelsaffärerna.

Baren har nog färre kunder. Oftast tom. Men det är klart att på fredag o lördagskväll så sitter ju byns gossar där. Och på söndag morgon sitter alltid byns äldre gentelmen där när jag går och köper våra croissanter. Det är väl kanske enda möjligheten att få dem och köpa bröd. Men det ser lite ovant ut med ett gäng gråhåriga män, som sitter och dricker vin den tiden!

I veckan var jag även till marknaden, men den var i princip flyttad, men jag provade ändå den lokala osten. De kallar den Charolais, precis som korna och det är kanske därifrån mjölken kommer!?

Till helgen köpte jag hem ”lite” sniglar. Hittade en förpackning med ca 60 individer, så nu har vi testat dem på olika sätt. Måste nog säga att när jag lagar enligt det recept, som jag har här i bloggen, så blir det bättre. De har för mycket salt och peppar och schalottenlöken har jag inte hittat.

Jordgubbarna är nu på 0,99€/ 500 g. Hade glömt att köpa creme fraishe till räkorna och gick på skoj till brödaffären för att försöka få tag i det. Tyckte att det kan jag ju på franska och frågade efter C F. Väl hemma så noterade jag att det var grädde jag fått. Men med 35% fetthalt så gick det bra till jordgubbar. Det var en liter... Creme fraishe heter faktikst C. Légère F. På franska. Vad jag nu faktiskt förstår, så betyder ju C F bara färsk grädde, vilket det ju inte är. Den är ju syrad. Någon har någongång tydligen förenklat det franska namnet för att skapa ett nytt, felaktigt produktnamn hos oss.

Den färska mjölken säljer de i plastflaskor för enkelhetens skull.

Ostarna blev Rochebaron, som är en Roblechon-ost. En vitmögelost, som vi tidigare tyckt om men som inte var lika krämig som vanligt. Sen testade vi Sainte Maure de Touraine. En getost från Loiredalen. Man ska inte bli rädd när man hör ett krasande ljud när man skär den. Den innehåller ett halmstrå nämligen för att särskilja sig från Sainte Maure de Piotou, som saknar strået! Tredje osten blev en mjuk krämig historia, som hette Chaumas och som jag aldrig stött på tidigare. Angenäm nykomling.

Så var det dags att köpa och tillreda den första pärlhönan eller pintaden, som de säger här. Det blev en blandning av kyckling och beauf bourgignonnereceptet. Jag skar bort fileerna och bakbenen. Grillade resten och kokade det sedan med salt, fyra kryddor, timjan, sariette, gul lök, morot och 2/3 röd beaujolais. (Kostar 1.55 här.) Och så fick det koka 5-6 timmar. Silade och plockade bort de få köttbitarna som fanns och lade dem åt sidan. Buljongen fick koka ihop. Smörslungade 10 delade champinjoner och några matskedar av det rökta grisköttet, som sedan fick koka en stund. Så blev buljong-svampstuvningen klar.

Så stekte jag filen respektive benen och serverade med såsen och tagliateller och prövade Loirevinet Saumur-Champigny. Enligt vissa den bästa apellationen i Loire. Kostar 4,60 här.

Inte så dum.

11.4 Lite om Påskmaten.

Var sedan och handlade till vanliga supermarketen. Salladen är nu nere i 75 cnt. Jordgubbarna kostade 1,25, chokladpralinerna är ca 30 cnt/styck, bakelsefatet vågar jag knappt nämna att det kostade 6€ för 16 små bakelser, de påskgul-röda rosorna kostade 7,5 för 20 stycken. Frun hade dessutom plockat påskliljor från trädgården. De finns nämligen inte till salu!
Ostarna är denna gång Morbier, med den karaktäristiska randen och den välkända Roqueforten, som lagras några mil västerut. Den råkade vara på specialpris, och den hade söndagsbarnet tänkt ta. 16€ per kg.
Nypotatisen blev i kylen, liksom sillen, (dvs inte på fotot) som vi släpat med oss. Sillen här påminner ju mer om tonfisk i tomatsås..
Som synes så har vi tagit med oss lite påskpynt. Lite gräsfrön tar ju inte så mycket plats i bilen. En påskduk och gula ljus är ju även skoj att ha med. Som man bäddar får man ligga.
På skärtorsdagen körde vi än en gång med våra lokala favoriter crevetterna eller räkorna. De tycks kunna ha varierande storlek. De jag nu fick tag i var 13 cm långa - känselsprötena inte medräknade. Dagspriset var 6,5€ /kg. Vi har hittat något mindre för 5€/kg. Det är nog bara att passa på. Sparrisen till förrätten hade jag ju införskaffat i byn.
Ibland tar vi liknande vin, som hemma, men till ett betydligt facilare pris. Ibland tar vi lite bättre, men fortfarande till ett lågt pris. Till påsk valde vi att prova en Pernard-Vergelesses från norra Côte de Beaune. Den kostade nästan 10€, men vilka (!!) viner man får här för det priset!! Undrar vad de bättre vinerna från trakten för 20-25€ smakar?!
På påsklördagen tyckte jag det var dags för en liten enkel Champagnefrukost. Vad ska man annars ta sig för?
Kokade fyra vaktelägg, stekte fyra. Skalade 2*4 räkor och ställde en burk crème frâise bredvid. (den kostar för övrigt 1€ för 500g här). Så lite uppvärmd, överbliven spätzle.
Fyra skivor vitt bröd och fyra skivor av deras spännande karamellbröd. Fyra olika yoghurtar, som nog ingen tog av!
Fyra glas apelsin-banansmooties. Fyra sylter, ink favoriten med fikon-russin-rom. Fyra ostar.
Fyra praliner, fyra sorters karameller, jordgubbar med fyra såser ink salmiaksåsen hemifrån. Fyra olika små bakelser.
Och till sist fyra champagneglas. Två med bubblande Badoitvatten och två med äkta vara.
Vem har sagt att alla goda ting är tre?
Hade tänkt koka fyra sparrisar och laga en hollandaise, men varför krångla till det?
(Inget foto från Champagnefrukosten – lite fantasi måste läsaren ändå ha :) )
På dagen blev det igen över +20 grader, och det känns som om vi nu börjar ha en förkänsla av sommaren eftersom vi sitter ute och äter nästan varje dag. På eftermiddagen hörde jag årets första gök. Igår hörde jag tornsvalans höga toner. För övrigt börjar det nu även dyka upp nya obekanta fåglar. Har identifierat citronsiskan och gulhämplingen, och fler väntar på sin tur.
Det märkliga är bara att löven bara delvis har börjat slå ut. Det beror antagligen på att nätterna är kalla. Däremot har vi två dagar haft +24 denna vecka.

10.4 Långfredagspicnic

Hej alla mina vänner!

Jag hade ju försökt hitta någon klassisk konsert genom att besöka Turistbyrån i alla städer vi besökt, men inte lyckats. Så vi bestämde oss för att göra en egen.

Vi for till Cluny, som ligger 4 mil norrut och som en gång i tiden var Europas största och mäktigaste klosterorganisation, med över 1.000 kloster runt om i Europa. De hade över 10.000 munkar och organisationen var mäktigare än de flesta stater under medeltiden. Formellt tillhörde väl även Arn denna organisation om jag förstår saken rätt.

Klosterområdet omfattade ca 15 hektar (se modellen) och deras kyrka var den största som Europa hade sett och har ännu endast överträffats av Peterskyrkan i Rom.

Tyvärr har stora delar förstörts eftersom delar av kyrkan användes som stenbrott efter revolutionen... Men som historiskt minnesmärke är den värd att besöka ändå. Mer om besöket senare i resebloggen.

Eftersom hela området stängdes kring lunchtid, så var vi tvungna att ta vår lilla lunch utanför murarna med utsikt över det största av tornen. Vi avnjöt en varsin varm quiche, med lite sallad och ost och bröd. Till detta hade vi ett glas vitt Macon-Verze från en by ca 8 km bort. I närheten hade vi även ett gäng ungdomar, som ville picnica i samma område. Vi hade även utsikt över ett profant hus från början av 1500-talet.

Kanske inte rätta dagen för en picnic, men å andra sidan så kunde man tänka sig att utan den historiska långfredagen så hade detta enorma byggnadskomplex aldrig byggts och man bröt nog brödet och drack vin även då. Ost minns jag inte att man nämnde, men någon modernitet måste tillåtas.

Vi lyssnade till Faures Requiem, som jag hade med i liten CD-spelare med högtalare.

Hela dagen blåste det rätt friskt, men med +20 i skuggan så var det ändå inget problem att sitta ute.

7.4. Vår lokala marknad.

Hej alla mina vänner!

De flesta städer/kommuner/byar i Frankrike har sin egen marknad, och så även Sanny. Även om kommunen har ca 500 innevånare, och ”centrum” väl har kring 300..
Den är hos oss på tisdag förmiddag. Då är vi normalt ute på utflykt, men eftersom det utlovades regn så stannade vi hemma. – det kom typ 4 mm.
Köttbilen kommer 10.00 och far inför lunch. På eftermiddagen står den i någon annan liten by. Såg att den kommer från St-Christophe-en-Brionnais någon mil bort. Där har de en legendarisk äkta köttmarknad en gång i veckan - med anor från 1500-talet.
Sedan har de grönsaks- och fruktstånd, med både bra och billiga varor. Hade inte väntat mig ett sådant utbud, där jag på skoj gick för att titta. Vad sägs om äppel för 1,2 €, tomater för 1€, sparris för 7.4€ per kilo? Och kvalitén var super!
De har även en liten ostdisk, med där var mest de lokala små runda ostarna, som vi inte är så intresserade av, så jag gick över till köttbilen. Hade siktat in mig på fårkött till påsk, men det hade de inte. Men sen kunde jag inte låta bli att köpa lite grytbitar, så det blev en Beauf Bourgignonne, igen. Man måste ju ta seden dit man kommer. Chateaunef-du-Pape hade vi i ”källaren”... Råkade i misstag få tag i en från Chateau de Fortia, som vi såg när vi besökte den byn senast. Det var ju där man startade med systemet med AOC- Apellationerna i Frankrike.

Vinfest och sightseeing

5.4. Hej alla mina vänner!

Så var det dags att fara på den första vinfesten på denna resa. Det bar av till Givry i Côte Chalonnaise, som ligger väster om Chalon-sur-Saône. De har en vinfest där i tre dagar och vi valde att fara den sista dagen – eller på söndagen.

Vi valde att fara s.k. raka spåret, vilket ju blev en krokig – backig väg genom Haut Beaojolais och vidare norrut genom Mâcon, även så långt österut som vi körde så såg vi inte ens en vinplanta. Men efter ett tag passerade vi Cluny, som vi ju tänkt besöka senare. Även Chateau de Cormatin råkade vi passera, liksom några andra intressanta slott.

Vi körde genom Montagny och där kunde vi även se rejält med vinodlingar. Lite vanliga åkrar och så nådde vi dagsmålet. En liten stad, där de hade flera olika marknader och i ett runt torn vid torget, så kunde vi gå in och betala 4 Euro per näsa och få ett varsitt vinglas. Sedan var det bara att gå runt och ”tigga” vin. Vi valde denna gång strategin att ta vitt i mitt glas och rött i Fruns. Visserligen producerar de mera röda pinot noit-vin än vita chardonnay-vin, men vi ville testa båda. Och faktum var att de flesta vi tyckte om var vita.

Så småningom hade vi testat tillräckligt. Det blir svårt efter ett tag att hålla reda på vad som var bra.

Några goda tumregler på vinprovningar: När man inte längre kan skilja på vita och röda så bör man avsluta. Om man inte kan se skillnad på vita och röda så är det definitivt dags att sluta!

Denna gång hade vi turen att även få avsmaka lite Brie-ost mellan varven.

När vi var klara så var det min uppgift att gå och ”samla” ihop våra favoriter medan Frun stod och väntade. Hon hade emellertid blivit förtjust i den osedvanligt goda Brie de Meauxen, så hon köpte även en liten bit av den med sig hem.

Efteråt gick vi på en diversemarknad/antikmarknad/lopptorg och jag hittade fem kopparkastruller och Frun hittade ett tyg att göra en duk av. I veckan var vi på cykelavstånd från Vichy och då passade vi på att ta några broschyrer över deras världsberömda spa.

Vi valde sedan att ta omvägen via Saône på väg hem från vintillställningen. Det är lite längre, men det är en N-väg, som är längre, rak, platt, tråkig, men enklare. Då råkade vi passera Tournus och kunde se ett skymt av den speciella romanska kyrkan, som de har och som vi hittade på vår gamla videokassett några veckor innan resan. Vi tänkte ju fara dit igen under denna resa.

Sedan bar det av via Macon och det böljande landskapet tills vi igen var hemma.

I lördags var jag och handlade. Vi tyckte att ostlagret var lite litet, så jag köpte en Chabichou de Pitou, en getost från Loire, så vid kvällsvarden så hade vi nu fem AOC ostar att välja mellan. Tur att karaktären är stark, så att vi inte åt upp dem alla.

Fredagsmiddag

3.4. Hej alla mina vänner!

Så var det dags att tillreda min första Bresse-kyckling. De är liksom de bättre vinerna AOC-klassificerade. Vad jag kunde se från recept-broschyren så finns det tre storleksklasser:
1. Poulet, som måste vara minst 1,2 kg.
2. Poularde, minst 1,8 kg
3. Capun, minst 3 kg.
Vår kyckling vägde 1,89 kg dvs poularde. På svenska vet jag inte om vi har något skilt namn för litet och stor kyckling. Nån gång har jag sett ordet kapun i ett recept, så det ordet finns ju som lånord i alla fall.
Poularderna måste vara minst 5 månader och ha minst 10 kvadratmeter per individ och får endast äta foder odlat i Bresse, samt det de hittar i form av gräs, larver, insekter och örter. De flesta föds upp NV om Bourg-en-Bresse; bland annat i den ort, som Bocuse hade omnämnd på sin meny. Det betyder att det var en Bresse-kyckling vi åt på hans brasserie häromveckan.
Efter att ha läst igenom de recept jag hade med hemifrån och de jag fick av försäljaren gjord bestämde jag mig för att skära bort filéerna och stekarna och lade dem åt sidan. Så skar jag resten i två bitar och satte lite olja på och in i ungen drygt 20 minuter. Vände efter halva tiden. I en stor kastrull hällde jag en halv flaska vitt Macon-vin. Satte i lite havssalt, timjan, sariette, lagerblad, tre vitlöksklyftor, en gul lök, en morot, 200 gram champinjoner och till sist lite fransk dragon från mina egna odlingar hemma. Det kändes skoj.
Detta fick småkoka 5-6 timmar.
Inte ens en karl orkar sitta och titta på så jag passade på att jogga till ”grannbyn” 1 mil bort. Började upp mot ett pass ca 380 meter högre upp än Sanny. Så ner. Upp igen och ner. Men utsikten från toppen var fin med grannbyn på ena sidan och Sanny på den andra.
Så småningom silade jag buljongen och kokade ner det.
Så satte jag igen på grillen och satte in filéerna och benen på grillning medan jag smörslungade 200 gram kvarterade champinjoner. Köpte ju dem i samma hall, som kycklingen och de var kanske de vackraste jag sett. Få större än 2 cm och kritvita.
Sedan vispade jag ner 2,5 dl creme fraise i buljong, champinjonerna och lade i fileer och ben, som fick puttra en stund tills jag tyckte det kändes bra. På bilden syns även vårt nya tallriksunderlag från Lyon med Ludvig XIV till häst.
Fick vila över natten och värmdes medan vi åt årets första färska sparrisar. Köpta även de i hallen i Bourg-en-Bresse och odlade utanför Arles i västra Provence. De är ju lätta att tillreda. Man skalar nedre delen av sparrisen och lägger dem i kokande vatten liksom ägg. Enligt receptet 12 minuter, men det räckte inte. Ska serveras med en nyvispad och varm hollandaisesås – i detta fall med lite finhackad gräslök.
Och sparrisen ska naturligtvis vara så grov att damerna nästan rodnar. Läste nyligen att man även kan blanda vispad grädde och hollandaise och servera med detta. Det måste nog ha varit en kock med humor, som hittade på det. Då kan det nog hända att damerna inte bara nästan rodnar...
Kycklingen serverades med haricot verts med lite skirat smör och en skiva bröd. Som synes så var jag igen lite feg att koka ner buljongen, så jag serverade en del i ett litet glas. Frun tyckte det godaste var att doppa brödet i buljongen. Och så ska ju en gryta/stuvning/etc vara. Svampen, köttet, allt ska ha samma smak.
Men jag vågar nog påstå att det var godare än det vi fick på Bocuses brasserie. Hur han/de sen tillreder det på hans restaurang där lunchen kostar över 150 Euro vet jag ännu inte...
Ostbrickan innehöll Cantal, (osten med 2000 årig historia) fourme d’Ambert, och St-Nectaire, vilka vi köpte på väg mot Chateau de Lapalisse, som vi besökte tidigare på dagen. De är från Centralmassivet och det var faktiskt formellt sett där vi köpte dem av en ren händelse.
Man kan ju inte äta färska jordgubbar varje dag så vi varvade med lite bakelser som efterrätt.
På söndag far vi på vår första vinfestival på denna resa.

Vår i Bresse

1.4 Hej alla mina vänner!

Nu börjar våren på allvar komma hit. Idag var det +19, vilket var det varmaste sen den dagen vi kom. Och jag har sett att de lovar +20 i helgen.

Hitintills har det mest varit våra vinterfåglar, som talgoxe, blåmes, koltrast, skata, gråsparv, pilfink o dyl, men igår bongade jag min första svarta rödstjärt då ett par satt sig i syrenen så vi satt och åt räkor i eftermiddagssolen.

När vi for till Bourg-en-Bresse, så såg vi många andra träd o buskar, som blommade på bar kvist än de okända gula buskarna. De som är ljusröda kallar vi körsbärsträd. Sen såg jag ett vitt träd i ett av klostergårdarna i Brou, och det kallade jag mandelträd. Sen finns en sort med stora blommor. Vissa är röda och vissa vita. Vet någon vad de heter? Är det samma som brukar blomma då Lundastudenterna sjunger in våren?

Hur som helst så var det vackert då vi körde genom Beaujolais och återsåg Côte Brouilly och sen körde över stilla Sâone och på en spikrak väg genom ett flackt landskap mot Bourg-en-Bresse.

Vi hade två punkter att pricka av. Först via turistbyrån vi till marknaden för att leta efter kyckling. Frun hittade en väska och jag en kycklingfärgad hatt på vägen. Efter att ha köpt kycklingen så köpte vi även champinjoner, vitlök, sparris, haricot verts, jordgubbar, några flaskor Saint-Veran (vitt från Macon) och efter ett rejält letande hittade vi snabbmat, som blev någon turkisk specialitet!!

Så for vi till en parkbänk bredvid en av Frankrikes mest besökta kyrkor; en otroligt vacker gotisk kyska från 1536 med något så unikt som ett trippelkloster. I det bortre hörnet på det vänstra tornet satt för övrigt en vitstork och klapprade! Mer om kyrkan i resebloggen så småningom, men har ni vägarna förbi innan jag hinner skriva något, så besök den!

I vackert, nästan försommarväder så kunde vi i lugn och ro äta vår snabbmat med ett glas Saint-Veran och avsluta med lite jordgubbar medan några råkpar med färdiga bon råkade göra små råkor i några lövträd i närheten.

Efter besök i kyrkan/klostren/konstmuseet/gravplatserna, for vi hemåt och lyckades även se en kycklingfarm, där man verkligen kunde se vilka enorma fält de små liven kunde springa omkring på.

Pic-nic en auto

29.3 Hej Alla mina vänner!

Vi hade planerat vårt första slottsbesök denna söndag. Och hade därför inhandlat paté en croute, tror jag det heter när de bakar in en terrine, på marknaden i den gamla clunsienserstaden Paray- Pic-nic en auto
le-Monial på fredagen, när vi besökte den största av de bevarade kyrkorna från den berömda klosterorden, som ju även Arn kom i kontakt med under sin tid på klostret i Östergötland.
Plockade även lite broschyrer från turistbyrån och väl hemma så kunde jag notera att slottet öppnar den 1 april i år. Enligt den info jag laddade ner i november skulle de öppna i mitten av mars. Det är väl finanskrisen som börjar spöka här för oss.
Men planerad pic-nic blir pic-nic. Så efter att ytterligare köpt en jordgubbspaj från boulangeriet trappan bredvid, lagat en sallad och en osttallrik, så for vi iväg på ”hemlig” pic-nic. Jag hade valt utifrån den vackraste platsen jag joggat förbi. Den ligger ca 7 km från Sunny, efter en uppförsbacke, en nerförbacke och ca 4 km uppför. Med bil går det lättare och utsikten är det inget att klaga på.
Tyvärr var det bara +12 och dessutom lite blåsigt, så vi valde att parkera bilen bredvid ett stup och höll pique-nique en auto.

Reflexioner kring ett veckohanlande

Hej alla mina vänner!

Var och veckohandlade. Har planerat att tillreda en Boeuf Bourguignon, så det blev nästan 3 kg grytbitar.

( ”Recept”: Bitarna var från revbenen och nåt annat med ben, fett och rent kött. Så jag skar bort köttet och kokade buljong på fettet, de vanliga ingredienserna (se tidigare recept här i matbloggen) och de grillade benen. Sen fick den buljongen koka ca 5-6 timmar innan jag silade den, kokade ner den och lade den tillsammans med det stekta köttet, och lät det koka nån timme innan jag lade till 300g blandssvamp och stekt rökt griskött. Serverade med en Rully AC. En pinot noir från Côte Challonnaise. Norr om Macon – söder om Cote-de Beaune)

Resultatet blev den kanske bästa gryta jag lyckats med. Och Rullyn kom direkt in pålistan favoriter, eller snarare ny last!

Sen köpte jag benfri fårstek för två gånger. Noterade att köttet igen var mycket rödare än hemma, fast vi köper av grannen och även de små liven springer ju ute (ofta inom hörhåll).

Så hade de specialpris på pilgrimsmusslor. Kostade 13,5 € per kg dvs samma som orensad abborre utanför Lyon, när vi var och hamstrade lite viner.

Lite spännande kallrökt skinka hamnade med. Dragonvinägern kunde jag inte motstå. Mjölken säljs som synes i plastflaskor. Sen finns ju även spätzle med 7 ägg per kilo!

Utöver detta köpte jag frukt, ex färska jordgubbar ( 0,97€/ 500 g) och ananas, rotsaker och grönsaker etc. Och 30 liter vatten. Inget lyx här utan en livsnödvändighet! 9 flaskor vin (Beaujolais, Bordeaux och Bourgogne; både till grytan och för vinkällaren hemma) 6 cider (Normandie antagligen!) och när den mycket hårt mejkade kassafröken visade på skylten (efter att ha sagt det på klar franska) så kom jag att tänka på reklamen ”bara xxxx”. Det blev 113 Euro! Jag, som inte kan resa utan monopolets vinlista, kunde lätt räkna ut att jag hemma kanske fått vinerna för samma summa!

Nu blev det så att köttet i grytan blev billigare än vad den enklaste Bourgognen kostar hemma. Skulle jag bara lära katten att dricka cider så skulle det bli ännu billigare. Ja ni förstår: Cidern är billigare än mjölken...

Om vi skulle stanna längre här finns även i vanliga affärer möjligheten att köpa hela och halva djur; kalv, gris, får. Exempelvis kan man köpa en halv kalv för 6 € per kilo. Nog är det intressant att se hur livsmedelsaffärer och priser ser ut i andra delar av vårt ”kära” EU!

De flesta vet ju att vinerna är billigare här, men faktum är att prisskillnaderna på ex kött är lika stor/kg, för att inte tala om ostarna! Men, den här gången är vi utrustade med två rejäla kylbaggar. De togs med tanke på ost & kyckling & kalv, men nog köper vi oxå kött från Charolais!