VÄLKOMMEN till min matblogg / receptsamling

Mat & vin är mina största hobbies. Skriver med recepten "inbakade", så att jag kan hitta mina favoritrecept här.
Just nu har jag en paus i bloggandet.
Bloggen har tillkommit både under våra vistelser i Frankrike (Loiredalen, Bourgogne, Normandie) och Portugal, liksom från vår faluröda skeppargård med en friggebod 10 meter från stranden.



31 mars 2011

Kaningryta


Hej alla mina vänner!

I Frankrike är det lätt att få tag i kaninkött. Det säljs normalt i affärerna och ofta även till specialpris. Normalt ligger priset under 10€/kg, men man kan hitta dem för 6-7€/kg. För ett tag sedan gick jag förbi en förpackning med bakben och beslöt nu att tillreda en liten gryta av dem.
Gjorde på normalt sätt dvs stekte benen och kokade dem i ett glas rödvin, vatten, morötter, gul lök och salt och kryddor. Lät svalna och plockade bort köttet. Lät benen koka med en stund, silade och kokade ner.
Så smörslungade jag lite champinjoner, en morot, lite rökt griskött lade till lite senap och så småningom kaninköttet. Serverade med wokad potatis med anis och lite rödvinbärsgelé och ett glas Ventoux från Rhône/Provence. Mild och fint som alltid. Varför ska det bara vara så omöjligt att få tag i det norrut?
>Hade sedvanlig ostbricka. Mögelosten var en nyhet: Velours de Bleu. Se mer i min ostblogg.

26 mars 2011

I boulangeriet (&affären)


Hej alla mina vänner!

Idag tänkte jag ta en med och köpa lite bröd till boulangeriet i den lilla byn där vi bor. Kan ju nämna att kommunen har ca 1500 innevånare. Vi bor mittemellan två centrum, så vi har ett boluangeri på tre km avstånd åt två håll. Numera är det i vår by bättre. Senaste vinter for vi till grannbyn. Men det säger lite om hur nära de finns. Passerar vi byn har vi väl 7 km till följande i en riktning och nio km till ett annat. Kommunen har kring 100o innevånare.
På första bilden syns en del av alla de sk baguetter, som finns. Dvs de som är 400 gram heter pain. Sen har de alla olika namn beroende på hur stora de är och lite hur de är vridna. Men de flesta köper en pain och det är de man ser fransmän på bärandes på foton OCH i verkligheten. Det var full rulle i byn och hälften bar på sina painar. De andra hade inte kommit till affären ännu.
På den andra bilden syns en del av bakelserna i den lilla affären.
Och lite tårtor och chokladgodis har de också. det är lite av hans specialitet.
I veckan var vi till ett annat boulangeri när vi var på piquenique. Där hade de världens godaste pajer, så vi var dit även på hemvägen och köpte sex till och några bakelser. Pajbitarna kostade 1,60/styck. Man fick dem även uppvärmda och då var de ljuvliga att äta ute i naturen med fågelsången omkring.

I veckan var vi även och handlade. Tänkte visa hur Camenberthyllan såg ut. De har inte bara en sort som ni ser :) Förstår ni varför det tar lite längre tid att handla i Frankrike?

25 mars 2011

Stilleben från helgen


Hej alla mina vänner!

Det var inte bara matmässa som gällde i helgen utan även lite egna test. På fredagen blev det lokala färska sparrisar, som jag placerat på några fleuronger från byn och intill några kokta vaktelägg. Över alltihopa hade jag lagt lite hemlagad örthollandaise. Till detta tyckte jag att ett glas Crèmant d'Alsace skulle passa. Eller egentligen till huvudrätten, som var smördegsinbakad kallrökt lax från Norge.
På lördagen hade jag tillrett getfiléer, som fick sällskap med bl.a. en trattkantarellstuvning. Vi fick även genast testa en Haut-Medoc, som vi köpte på mässan tidigare på dagen. Både sparrisen, fetfilén och den diminutiva efterrätten hade jag hittat på en vanlig matmarknad i veckan.
På ostbrickan hade jag placerat en lokal getost i mitten. Den hette bara getost eller egentligen Gevre. Runtikring blev det små bitar av Selles-sur-Cher, Normanville, Pont l'Eveque och lite kvarbliven Bleu de Bresse. Lite mer om ostarna på min ostblogg.
Till efterrätt blev det en liten lokal goding. Påminner lite - mer i formen - om Natal de pasteis från Portugal, men denna hade ingen smördeg. Men med ett litet glas körsbärslikör så blev det riktigt gott.

23 mars 2011

Vin och gastronomimässa i Jaunay-Clan



Hej alla mina vänner!

Så var det dags för en vin, mat, etc-marknad igen. Detta var något vi saknade i Portugal. Vi stötte aldrig på dem där. Här i Frankrike finns det ju dels de marknader, som hålls regelbundet varje vecka. Vissa städer har t.o.m. två gånger i veckan. De är av två typer. Mat- eller "det-mesta-marknad". Oftast det-mesta!
Men sen finns andra typer av marknader. Det kan vara sk loppismarkander, där man även säljer mat. Det kan vara temamarknader ex saffranmarknader, där de ändå säljer en myckenhet av annan mat. Vi var ju på chokladmarknad i våras. Naturligtvis sålde även några vin och en sålde resor till Väst-Indien eftersom de ju odlar choklad där!
I helgen var vi till en marknad, som kallades vin, honung och gastronomimässa. Den hade 200 utställare, varav hälften sålde viner från hela Frankrike. Ibland säljer de ju bara viner från ett distrikt och då är det ju tråkigare - om man inte råkar vara i Chablis förstås.
Tio utställare sålde honung, men sen fanns det ju en sk myckenhet diverse; ost, bröd, ostron, foie gras, men även smycken och porslin. Så smycken används ju vid matbordet :)
Vi var mest intresserade av vinerna. Man måste ju bara vara lite försiktig med smakproverna eftersom vi hade 5 mil hem :) Men de hade ju alla spottkoppar, men Champagnen hade jag nog liite svårt för att spotta.
Hur som helst sökte vi oss fram och hittade en bunt med spännande och goda viner. De trevligaste - och lite udda - var en mousserande från Ain dvs departement nr, där ju Bresse ligger. Känt för bressekyckling och mängder av grodor. Men nån gör även vin.
Så hittade jag ett mousserande vin från Cognac och ett aperitivvin från Armagnac. Även en vin oerhört trevlig bourgogne slank ner i kassen från Auxey-Duresses, som ligger granne med det mer kända Mersault. Vinet var 8€ billigare och jag tyckte t o m att det var godare.
Nedan syns då vår försäljare av vinet från Armagnac sitter och äter korv från Alsace, som han köpt av sin marknadsgranne. Ja, armagnac ligger ju rätt nära Baskien!

18 mars 2011

Gäster till bords


Hej alla mina vänner!

Så hade vi den stora äran / nöjet att ha våra hyresvärdar på middag. Självklart en trevlig utmaning att ha franska gäster för en som gillar fransk matlagningskonst. Utmaningen blev inte mindre av att de helgen innan hade varit gäster på Paul Bocuses välkända restaurang i Lyon. Måste ju se till att det inte blev en alltför stor chock!
Dukningen innan gästerna kom syns för närvarande på bilden högt upp i bloggen:)
Eftersom man ju aldrig vet när en fransman dyker upp, så hade jag förberett mig med ytterst snabbtillredd tilltugg till att börja med. Så efter att vi hunnit skåla i Champagnen så gick jag en sväng till köket för att plocka fram fleurongerna från den ljumma ugnen och pilla ut fyra sniglar, lägga på små foie gras-bitar och små skivor av Chaourse-osten. Den är AOP-ost från Champagne. Och vad passar då bättre till ett glas kall Champagne?
När sedan den västa hungern stillats så gick jag ut till köket för att värma upp den smörslungade squashen, lägga i den skurna kallrökta norska laxen och röra om. Lägga röran på tallrikar, som redan hade halverade kokta vaktelägg och råa körsbärstomater. Allt saltat och tomaterna hade dessutom fått några droppar valnötsolja. Detta toppades med hemlagad majonnäs, som jag kryddat med dill och hackad kapris.
Till detta hade jag valt ett glas vit Sancerre. Den görs på Sauvignon blanc, precis som de lokala vittvinerna här.
Denna rätt har jag egentligen själv experimenterat fram. Vill ha laxen något uppvärmd och squashen passar som smörslungad och dominerar ju inte, om man säger. Men man måste bara minnas att droppa över lite citron, som gamla kungen alltid sade.
Men hjälp av lite vitt bröd, så började väl den värsta hungern nu vara stillad.
Så småningom smög jag mig igen till köket. Rev några potatisar, knäckte två ägg, rev lite raclettost och strödde i kummin och rörde om. Så stekte jag en rejäl potatisplätt, medan jag i den andra pannan stekte fyra pärlhönsfiléer, som jag skurit i bitar. Jag använde ankfett. När de verkade klara hällde jag över fonden, som jag gjort på ett pärlhönsskrov, fyra kryddor, en mild pepparblandning, en morot, en lök, några vitlöksklyftor, några glas vin och lite havssalt. Aj, ja. I fonden hade jag ju även lagt två påsar smörslungade höstkantareller, några chalottenlökar och de små köttbitar, som man ju alltid kan pilla ur ett skrov. Det hör ju till.
Till pärlhönsfilé-kantarell-grytan och potatisplätten lade jag en klick rödvinbärsgelé och detta serverades med ett glas Rully. En Pinot Noir från Côte Chalonaise. Tyvärr något lättare i smaken än vanligt.

Den traditionella ostbrickan hade denna gång i mitten en annan PDO-ost från Champagne nämligen en Langres. När den lagras bildas en liten grop i mitten och traditionen påjuder att man häller en skvätt champagne där, vilket ju var lättgjort eftersom jag sparat en slatt från aperitiven. Lite elegant också :)
Den mögliga är en Bleu de Bresse, dvs en mögelost från Bresse, som ligger lite norr om Lyon och som bl.a. är känt för sina Bresse-kycklingar och små insjöar som är rika på grodor - en annan av de franska nationalrätterna.
Den hårda osten är en Cantal, som ju komemr söderifrån från Centralmassivet. En klassisk PDO-ost med 2500 åriga traditioner.
Den platta osten heter Lou Perac och är en fårost, som kommer från Pyrennerna. En mild och krämig ost den med.
Den femte är en av Fruns favoriter, nämligen nötosten St-Julien, som faktiskt får representera det lokala kökat eftersom den kommer från Loire eller närmare bestämt från en liten ort norr om Chartres.
Till ostarna serverade jag fikonsylt och ett glas Rioja 2004. Lite utanför Frankrike måste man ju få gå, framför allt om man påpekar att det ju var vinexperter från Bordeaux, som i tiden lärde spanjorerna vinodlingen i Rioja.
Avslutningsvis blev det en chokladtårta från byns boulangeri. De bytte ju ägare senaste vår och den nya konditorn har utökat utbudet bl.a med denna tårta, som även finns i bakelseversion. Den lokala prägeln får han fram genom att ha en liten imitation av flintsten i choklad som dekoration. Denna har två! Trakten är nämligen känd för att under stenåldern ha haft kanske Europas bästa flintastenar, som senare hittats över hela Europa, t.o.m. i Skandinavien. Vår granit var faktiskt ingen bra sten att tillverka spjutspetsar av.
Till detta blev det ett lite glas Banyuls Grand Cru, som är ett dessertvin från Roussilon och som görs bara ett stenkast från spanska gränsen. Vinet var från 2003 och hade ledat fem år på ekfat innan det buteljerades 2009. Enligt försäljaren på marknaden skulle det passa till choklad och det gjorde det.

Menyn blev alltså:

Fleuronger med sniglar, foie gras och chaourseost - Champagne

Smörslungad squash och kallrökt lax med kaprismajonnäs, vaktelägg o körsbärstomater - Vit Sancerre 2008

Pärlhönsfiléer med höstkantareller och potatisplätt med raclettost - Röd Rully 2008

Ostbricka - Röd Rioja 2004

Chokladtårta - Banyuls Grand Cru 2003

15 mars 2011

Lite av Portugal i Frankrike


Hej alla mina vänner!

Kämpar på med uppdateringen :) Vi hade ju naturligtvis köpt några flaskor Sherry då vi passerade Jerez de la Frontera, bl.a. en Amontillado. Är ju lite dålig på sherry, men tänkte att man kunde testa den mot lite småplock. Skinka, paté och oliver. Vi var dock mäkta imponerade över den underbara smaken på Amontilladon. Tyvärr - eller egentligen är det väl bra - så finns det så många olika sorters sherry så man blir bara rädd och inte vet var man ska börja. Men denna passade i alla fall på våra tungor och som aperitiv. Tyvärr är hållbarheten inte så bra efter att man öppnat den, men om man pumpar och använder den flitigt så ska det nog ordna sig.
Så råkade de ha musslor på special - och då blev det musslor a la normandie dvs kokta i torr cider och sen lite crème faîse se mitt recept. Till detta testade vi ett glas Muscat Sevre-et-Maine. Ett lite ovanligare vin för oss.
Som efterrätt blev det Pasteis de Nata. Denna gång en egen version. Jag har skrivit mer om den portugisiska natinalbakelsen HÄR. Receptet lånade jag av Öhman, HÄR. Fungerande och bra recept. Ska ännu jämföra mot några andra jag hittat.
Till den tog vi ett litet glas av Beirão, den klassiska hitstäpade likören från Portugal.

13 mars 2011

Nystart i Frankrike


Hej alla mina vänner!

Försöker få dagboken uppdaterad. Problem eftersom det hänt en hel del ur matsynvinkel så att säga. Till att börja med så fick vi ju en rejäl påfyllning i vinkällaren. Fick t.o.m. ändra mitt system av utrymmesskäl. Den höga vinställningen står ju lite trångt, så jag kan egentligen inte använda baksidan, men där har jag i alla fall placerat några starviner och söta viner.
På framsidan har jag till höger portugisiska överst och sen Rioja och övriga spanska under. Där har jag inte några luckor eftersom vi ju inte köper såna här.
Till höger har jag då viner från östra Frankrike från norr Alsace, Chablis, Bourgogne, Beajoulais, Cote-du-Rhône till söder Chateauneuf-du-Pape. Billigare till vänster. Dyrare till höger.
Den låga ställningen har viner på båda sidor. På den övre våningen mousserande. Hitåt "västra" Frankrike, men från Roussilon via Bordeaux. På bortre sidan då Loire från väst mot öst. Och på båda sidorna: billigare till vänster. På detta sätt kan jag faktiskt väldigt snabbt hitta den vintyp och pris som jag vill ha.


En gång i tiden - med mycket färre viner - försökte jag ha dem i ett dataregister. Men jag kom ju aldrig ihåg att notera uttagen, så sen stod jag där ett halvår senare och rotade igenom hela lilla förrådet utan att hitta det jag sökte. På detta sätt ser jag ju bra var jag har luckor. Ex billiga Loireviner eller o hemska tanke Champagner :)
Vi inledde genast med ett test av en Rioja. Till detta testade vi vildsvinsinnefilé och var nöjda.
Ostar finns ju igen i mängd och massor. Vi kände ju oss lite handikappade i Portugal.
När det gäller bakelser, så kände vi oss verkligen inte handikappade, men det är ju trevligt att testa gamla bekanta igen. Och dela på dem som vanligt.

6 mars 2011

Tillbaks i Frankrike


Hej alla mina vänner!

Som ni noterat så har vi via omvägar varit på väg tillbaks till Frankrike. Vår första kväll tillbringade vi i Languedoc efter att ha åkt omkring i Roussillon och i trakterna av Tarragona under dagen. Vi körde helt enkelt igenom Katalonien - både på spanska och franska sidan.
Övernattningen var vald så att vi skulle vara nära Atlanten dvs vi såg tom Atlanten - eller en inre vik från hotellrumsfönstret.

Restaurangen var inte någon höjdare. Det mesta hade de inte. Inte ens en Corbieres, som jag beställde. Dvs vi var i Corbieres-distriktet. Så till maten fick vi istället en nykomling för mig nämligen en Cotes de Perignan.2002!. Ja min pasta carbonara fick man inte heller till det utan vi fick båda lax med pasta. Gott i och för sig och en rejäl portion. Man märkte att efter ett tag i såslösa länder, så var vi tillbaka i Frankrike. De har alltid såser!
På väg hem stanande vi en gång på en Shellstation för att få något ätbart. Den lilla snabba dagsbiten; ceasarsmörgås med fikontårta var verkligen en liten enkel höjdare. Kostade väl typ 7,90. I den lilla butiken kunde man även köpa viner (köpte) och konserverad tryffel för 1900€/kg. (köpte inte). Men tänk vad det finns i Frankrike. Överallt!! (Nästan)

5 mars 2011

Mera minnen från Spanien


Hej alla mina vänner!

Från Jezez for vi vidare söderut i Spanien och hamnade så småningom till den lilla orten Tarifa, som faktiskt är den sydligaste orten på fasta Europa. Även vi trodde att det var Gibraltar, men det ligger lite åt nordost. Så sundet borde egentligen heta Tarifasundet.
Längst i söder finns en liten ö, som numera är förbunden med fastlandet med en liten bro, som främst är avsedd för fotgängare. Ön syns på fotografiet och vattnet till vänster är alltså Medelhavet medan vattnet till höger är Atlanten.
Vi passade på att äta en liten dagsbit bestående av pommes frites, bacon och lite skinka, som sköljdes ner med en cola. Snabbt och ganska gott. Tyvärr glömde jag att ta en bild av min sydligaste måltid!
Vi for vidare och hamnade så småningom i den gamla romarstaden Tarragona. På kvällen gick vi omkring och hamnade så småningom på en enkel pizzeria. Där de även serverade det lokala Tarragona AC-vinet. Riktigt gott, men det visade sig svårt att hitta något av det i affärerna dagen efter.
Själv gick jag för säkerhets skull en extra liten kvällspromenad, eftersom vi ju bodde vid det stora torget. Hamnade på en Taverna, vars namn jag säkert skulle ha glömt om jag inte tagit en bild av skylten. Eller vad tror ni?
Där kunde man, trots den nästan sena timmen ännu plocka åt sig deras klassiska tapas om man så önskat.

Andra sidor