Köket på Château de Montpoupon

Hej alla mina vänner!

Häromdagen besökte vi slottet Château de Montpoupon och gick naturligtvis nåde via köket och matsalen. Tänkte därför dela med mig av några bilder.

På den första ser man slottet på håll från deras picnicplats, där vi avslutade vårt besökt. I en ekdunge i närheten hade de byggt sex bordsgrupper med utsikt över slottet på andra sidan åkern.

I duvslaget kunde jag läsa att de hade 700 duvbon dvs tillstånd för det. Man hade rätt till ett duvbo / 0,75 ha, alltså hade de i tiden ca 500 hektar åker.

En hel del skog har de även eftersom de har ca 100 hundar för jakt fortfarande. I jaktmuseet kunde man se otaliga horn efter främst hjortar, samt en mängd uppstoppade djur. Inte så svårt att förstå vad de åt mellan varven i all fall.

Köket var väldigt fint och de hade även modeller av både råvaror och maträtter, som såg väldigt naturtrogna ut.

Matsalen var vacker med en fin gobeläng på väggen . Det enda som störde var att vissa av ljusen stod snett i deras vackra kandelabrar. Men allt kan inte vara perfekt.

Ytterligare bilder och lite info finns i min reseblogg.

Påskamat med gråtande pärlhöna

Hej alla mina vänner!

Eftersom påsken är lång, så kan det vara på sin plats med två inlägg. Köper man hem smördeg, så tillreder man naturligtvis smördegsbakelser fler dagar, men de ser ju ganska likadana ut. Även med kallrökt norsk lax och lite färsk sparris utanför. Gott och enkelt. Och det känns så lyxigt att sitta och äta det.

Sen försökte jag mig på att tillreda enligt recept. Inte så vanligt, som ni kanske märkt. Bortsett från att jag ibland söker fram egna gamla experiment. Hur som helst skulle det bli gråtande fågel närmare bestämt gråtande pärlhöna. Principen är enkel. (Se korrekt recept) Man tar en fågel, i detta fall en pärlhöna och gnider in den med salt och sticker in lite rosmarin. Nu råkade jag ju ha lite extra äggula från förrätten, så jag penslade den även med det.

Så tar man (eller tog lite tidigare) och smörslungade ca 500 gram champinjoner, och tärnade sex potatisar och öppnad en burk med kastanjer och lade dem i en ugnsform med lite salt och 1/2 l grönsaksbuljong. Eftersom jag inte hade buljong hemma så kokade jag en finstrimlad morot och en finhackad schalottenlök i 1/2 l vatten. In i 200 grader ca en timme.

Den så kallade gratängen blev nog för stor för oss dvs med förrätt, ost och efterrätt så var den lämplig för sex portioner.

Tyvärr saltade jag lite för lite. Och strödde lite för lite av den milda pepparblandningen. Jag brukar nämligen sällan smaka av maten. Ibland straffar det sig. Dagen efter gick det bättre då jag värmde upp gratängen och lade benen ovanpå som uppvärmning. Läste efteråt att man även första dagen kunde skära loss filéerna och benen och låta det få en sista grillning innan servering.

Vi avnjöt det hela med ett glas Fleurie från Beajolais.

Ostbrickan bestod mest av ostar från påskmässan i Loches; Chalancay, Tomme de Jura, Brie de Melun, St-Marcellin och Laqueuille, om jag nu lyckats stava allt rätt, samt den mycket lokala Sainte-Maure de Touraine. Mer om dem på ostbloggen. (Se länk)

Den sista helgdagen plockade jag fram en bit vildsvinsinnerfilé, som jag sen serverade med en stuvning på de färska trumpetsvamparna och det jag kallar potatisplätt. Riven potatis, ett ägg, lite riven ost och mald kummin&anis. Enkelt och gott. Få ingredienser.

Till efterrätt valde jag att från lokalboulangeriet köpa hem några Presignoiser, dvs chokladbakelser. De är ju lättframplockade!

Påskmarknad i Loches

Hej alla mina vänner!

Tänkte dela med mig med några bilder från gårdagens påskmarknad i Loches. Det är ju minst sagt en historisk stad med två kungliga slott. Det äldsta från 1000-talet och det modernare från 1400-talet. Men det är även en mysig småstad med drygt 5.000 innevånare. Varje onsdag och lördag har de marknad längs gatorna i centrum. Nu i påskhelgen var denna lite utökad med andra företagare som sålde vedspisar, bilar och annat onödigt :)

Nåja, några extra försäljare var det ju även som sålde vin & bröd.

För dagen var det många som mer eller mindre enbart sålde sparris. Det odlas en hel del i trakten och nu är det säsong. Priset ligger nu mellan 4-5€/kg. Vissa specialiserar sig på ostar bara från ett distrikt. Gossen med Laguiole-osten var en sån. Vi upptäckte den senaste vecka och nu kunde jag se hur de ser ut som hela.

Vid sidan av marknadsstånden så finn det som synes även vanlig affärer vid torggatorna. Den nya delen för dagen var på den stora parkeringsplatsen framför justitiepalatset. Behöver man säga att det var svårt att hitta parkeringsplats. Vi lyckades ca 1 km från centrum...

Som synes tycker vissa om att baka stora bullar. Andra vill förevisa ostar från hela Frankrike. Det var en jättestor ostdisk, som snurrade runt. En åttakantig historie, så de ostar som syns är 1/8 av vad de hade till salu. Några köpte vi, men mer om detta på ostbloggen så småningom.

Pilgrimsmusslor till påsk

Hej alla mina vänner!

Tänkte inleda med ett stilleben för att visa hur säsongen ser ut just nu. Jordgubbarna sålder som 2kg för 5,50. Sparrisen var 2,50/halvkilot. Chablisen ville de ha 5,50 för. Färska trumpetsvampar hittade jag för 29€/kg. Pilgrimsmusslorna låg på 29€/kg. Man blir inspirerad i alla fall.

Till förrätt blev det en enkel smördegsinbakning där jag gömde lite paté, som jag lindat en skiva torkad skinka och några kaprisar. Några kokta vakteläggshalvor fick illustrera påsken.

Till huvudrätt blev det sparris med stekta pilgrimsmusslor och en buerre blanc sås dvs en smörsås. Kokar 2 delar vin + 1 del vinäger och en chalottenlök. Reducerar och vispar i lite smör. Man kan tillsätta en lite persilja i detta fall.

Till dessa rätter hade vi Chablisen. Vi var nöjda med att vi inte bara hade tagit en...

Ostbrickan blev lite speciell. Vi hade råkat köra förbi en bymarknad där en dam sålde ostar. Getostar. Den lokala St-Maure de Touraine och en kopia på grannen Chabichou och en annan, som heter Fleurie eftersom den har formen av en blomma. Skulle sen fylla ut brickan, men vi hade bara Maroilles och Selles-sur-Cher, som ju även det är en getost. Nå, nu vet vi att de smakat rätt så lika i alla fall!!!

Jorggubbarna marinerades som vanligt i svartvinbärslikör. (Se förra inlägget)

Stilleben från helgen

Hej alla mina vänner!

Det börjar närma sig avfärd eller uppfärd. Det innebär att vi pga ekorrens flitiga arbete inte kan ha fisk till fredag utan hamnar att tömma frysen på diverse. Som nu i fredags när vi då valde att ta några vaktlar. Jag brukar göra så att jag tillreder en svampstuvning, som jag pillar in i skrovet, som jag steker i ankfett och som sen får vila i ljummen ugn medan vi äter förrätten. Sen blir det lite svampstuvning över och det får komma på tallriken. Denna gång serverades den med smörslungad potatis med lite finmalen kummin. Till detta hade vi ett glas Saumur-Chauvigny, ett lokalt vin här från Loire och som ju främst görs på cabernet franc. Ett mycket mjukt vin, som enligt experterna ska passa till fågel.

På lördagen blev det vildsvinsgryta, gjord enligt principerna för en burgundisk gryta. Till den hade jag gjort en potatisgratäng där jag utöver kummin hade lagt till lite kryddpeppar och nån fransk ost. Mustigt och bra. Från vinkällaren hade jag plockat en Crozes-Hermitage.

Ostbrickan var jag väldigt nöjd med. Lite nytt och lite klassiker. Laguiole och Charmes stod för det nya medan Roquefort, Selles-sur-Cher, Munster och Maroilles stod för "kontinuiteten". Mer om ostarna i ostbloggen.

Och efterrätten är ju enkel när jordgubbarna kostar 1,19/500 gram! Svartvinbärsmarinerade jordgubbar med creme Chantilly. Man tar hälften (250g) av dem ! och fjärdedelar dem och häller över en tsk brunt socker och ett litet glas svartvinbärslikör. Rör om en gång i halvtimmen och när det är dags för efterrätt så vispas grädde med socker och lite vaniljaromer. Överblivet spad hälls i botten på varsitt litet glas och fylles på med mer svartvinbärslikör. Detta enkla och utsökta recept kom jag på när vår normala likör saknades i hyllan. Kunde inte tro att jordbubbar och svartvinbär skulle passa så oerhört bra ihop.

Lite mer från Dublin

Hej alla mina vänner!

Lite mer tänkte jag dela med mig av mina första erfarenheter från Dublin, när det gäller mat. Första kvällen hamnade vi in på nåt som hade en pub - naturligtvis - på första plan, men en matrestaurang på andra plan. Populär verkade den vara eftersom vi hamnade att vänta i puben innan vi fick ett bord. Det var ju inte så överraskande att alla satt och läppjade på en stor öl.

På "dags"puben - dvs öppen nästan hela dygnet - hade de över 300 sorters irländsk whiskey, men jag såg aldrig nån dricka whiskey. det var öl, öl, öl och öl, som gällde.

När vi hade bestämt oss för kyckling resp lokalt traditionellt nötkött, så var ju nästa vinvalet. "Har ni nån vinlista", försökte jag. Nä, kom svaret. Vi har två röda viner. och så fick vi välja druva. Flaskstorleken var 18,7 cl dvs såna där man får på flyget, ni vet. Priset dyrare än i Norden och kvaliten... Lägger nog betydligt bättre viner i grytorna just nu.

Men köttet var oerhört mört. Kanske det bästa jag någonsin fått. Hade förväntat mig ett varmt kött, men det var kallt. Potatismoset bad jag däremot INTE om att få receptet till. Grunden är vill som mitt mos, men så brukar jag tillsätta smör, äggula och salt. Och ja, om man inte gör det, så smakar det som irländskt potatismos!

Men köttet har de all orsak att vara stolta över. På hamburgerbarerna kunde man se skyltar där de naturligtvis garanterade att de enbart hade irländsk kött. Har nog reviderat min uppfattning om deras kött. Må vara att de producerar mycket och att det därför uppfattas som skräpkött, men jag läste även att de träd - som de nu har kvar - växer tre gånger snabbare än i Norden tack vare klimatet. Mycket regn och milda vintrar och somrar! Antagligen perfekt även för nötkött. I södra Europa är det för varmt på somrarna och i Norden hamnar de att vara inomhus största delen av året.

I Dublin fanns det förutom en massa pubar även restauranger av många olika slag. Även en fransk restaurang, som de kallade Café de Seine. Men det var definitivt INGET café där man enbart får kaffe (och tobak) utan ett mat-vin&musikhål. Tyvärr så populärt att vi inte hittade en sittplats åt oss. Vi slank istället in hos grannen Milano :)Modernt, mycket stökigt, dyra viner - men på hel flaska. Inget inspirerande. Men så är vi ju inte några italienfans ;)

För den som vill veta lite mer om vad de kan bjuda på i Dublin så bifogar jag nedan en meny från en restaurang jag passerade. Bilden är som vanligt klickbar och blir då även läsbar.

En fransysk visit i Dublin

Hej alla mina vänner!

Vi tog en helgtur till Dublin med Ryanair. Ja faktiskt då till deras hemstad :) Folk klagar på dessa budgetflyg, men nog är det fantastiskt att flyga nästan tvärsöver Europa till en spottstyver. Det kostar ju nästan lika mycket att ta bussen till centrum som att ta flyget till flygplatsen.

Redan första kvällen kunde vi se att pubarna inte helt överraskande var väldigt populära. Man fick intrycket att gästerna inte hade hunnit hem ännu efter arbetsdagens slut.

På lördagen råkade vi gå förbi en jättestor pub, med många rum - inklusive två under bar himmel. Eftersom det var mitt på dagen, så var den rätt fräsch så vi bestämde oss även för att äta en bit. Redan kvällen innan hade jag hunnit bli förtjust i det mycket möra och fina irländska köttet så jag valde att ta en tallrik med olika kalla skivor, tillsammans med två såser och nästan lite överraskande sallad och lite bröd. De kallade brödet hemlagat, men OM det var det så var det nog ett dåligt hemlagat bröd.

I uterummet intill började stämningen bli bättre och bättre varefter de olika ölstopen bars in. Klockan var 12 på dagen och man undrade hur dessa skulle se ut klockan 12 på kvällen. Man har ju hört uttrycker Sober like an Irish...

De hade drygt 300 sorters whiskey i sitt sortiment. De blev alla otestade eftersom jag inte gillar whiskey.

När vi var färdiga med katedral och museibesök så vek vi in på ytterligare en pub. Även om jag inte längre nyttjar öl så ofta, så kan man ju inte låta bli att testa något lokalt i alla fall. Så jag tog en O'Hara, som påminde mycket om den klassiska Guinessen. I mitt tycke smakde den bättre elelr ska vi säga mindre dåligt.

Lärde mig dessutom att Guiness inte klassas som irländskt. Det tillverkas visserligen i Dublin, men det har engelska ägare. Det är väl som Absolut, vars reklam man kunde se här och där. Det är väl franskt nuförtiden, om de inte har sålt det vidare...

Kalvgryta med toppmurklor

Hej alla mina vänner!

Det gäller att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt så hittar man en hel del smått och gott i Frankrike- I veckan gick vi genom en vanlig veckomarknad och Frun råkade få syn på en försäljare, som sålde toppmurklor. Det har vi inte råkat på tidigare, så då var det bara att slå till!

Men innan de skulle tillredas så blev det både fredag och varmt! Så på fredagskvällen kunde vi sitta ute på grusmattan och avnjuta stekt torskfilé med rödgultrumpetsvampsstuvning. Puh! Lättare att tillreda än att skriva. Till detta provade vi ett glas Côte de Chalonnaise dvs en Chardonnay från Bourgogne. Riktigt prisvärt och fint vin.

Nå på lördagen så inledde vi med en liten grekisk sallad. Mitt klassiska recept hittar du HÄR. Den som tittar noggrant ser att jag denna gång hoppat över rödlöken. Som ni även ser så har vi nu flyttat till gräsmattan och har slottet i bakgrunden. Det är sommar, som vi säger. Och visst det var +27 i skuggan på dagen. Till salladen tog vi ett glas vit lokal Touraine. Och för den som inte tror när jag säger ett glas, så kan jag denna gång påpeka att det nu var andra gången vi nallade av denna flaska. Den har varit pumpad mellan varven och var ändå fräsch som nyöppnad. Efter salladen pumpades den på nytt!

Så kom då den efterlängtade huvudrätten, som blev kalvgryta med toppmurklor. Kalvkött är ju en annan delikatess, som vi måste passa på att avnjuta i Frankrike, eftersom vi inte får tag på den sen när den riktiga sommaren kommer. Fråga mig inte varför man inte får tag på kalvkött uppe i Norden.

Jag hade köpt ca 700 gr kalvlägg och började med att koka en buljong på märgbenen, ett glas Crémant d'Alsace, en morot och en halv gul lök. Silade och kokade ner. Hällde i en kaffemugg och dagen efter hade allt stelnat. Otroligt vad gelatin det finns i märgen.

Så skar jag det absolut senfria köttet i småbitar och smörstekte dem. Slog över buljongen, saltade lätt och lät det koka en dryg timme och lade till två teskedsuddar kryddpeppar

Under tiden smörslungade jag toppmurklorna och slog sen lite av buljongen och två msk créme fraîse över och rörde runt. Hällde det så småningom på köttet. Så jag tillredde köttet enligt klassisk slottsteksvarianten och lade till lite murklor.

Jag hade sedan valt ett rätt så lokalt vin en Saumur-Champigny 2008. Ett vin, som ju görs på den lätta Cabernet Franc-druvan.

Potatistillbehöret blev en plätt, gjord på tre små potatisar, ett ägg, lite mortlad kummin och lite salt. Som pricken på i:et satte jag en klick björnbärsgelé. Kanske ni kan ana er till de mycket milda smakerna. De enda "kryddorna" var alltså salt och lite kummin i potatisen och aningen kryddpeppar med kalvköttet och murklorna?

Så småningom var det dags för ostbrickan. I kylen hittade jag en Roquefort, Normanville, Chabochou de Poitou, Fruns fynd från gourmetmässan och Chaurse. Mer beskrivning på min ostblogg.

Som efterrät blev det nystekt crêpes med två klickar pistagenötsglass, vilket ingen fotograferade denna gång!