Tillbaks i Frankrike

Hej alla mina vänner!

Som ni noterat så har vi via omvägar varit på väg tillbaks till Frankrike. Vår första kväll tillbringade vi i Languedoc efter att ha åkt omkring i Roussillon och i trakterna av Tarragona under dagen. Vi körde helt enkelt igenom Katalonien - både på spanska och franska sidan.

Övernattningen var vald så att vi skulle vara nära Atlanten dvs vi såg tom Atlanten - eller en inre vik från hotellrumsfönstret.

Restaurangen var inte någon höjdare. Det mesta hade de inte. Inte ens en Corbieres, som jag beställde. Dvs vi var i Corbieres-distriktet. Så till maten fick vi istället en nykomling för mig nämligen en Cotes de Perignan.2002!. Ja min pasta carbonara fick man inte heller till det utan vi fick båda lax med pasta. Gott i och för sig och en rejäl portion. Man märkte att efter ett tag i såslösa länder, så var vi tillbaka i Frankrike. De har alltid såser!

På väg hem stanande vi en gång på en Shellstation för att få något ätbart. Den lilla snabba dagsbiten; ceasarsmörgås med fikontårta var verkligen en liten enkel höjdare. Kostade väl typ 7,90. I den lilla butiken kunde man även köpa viner (köpte) och konserverad tryffel för 1900€/kg. (köpte inte). Men tänk vad det finns i Frankrike. Överallt!! (Nästan)

Mera minnen från Spanien

Hej alla mina vänner!

Från Jezez for vi vidare söderut i Spanien och hamnade så småningom till den lilla orten Tarifa, som faktiskt är den sydligaste orten på fasta Europa. Även vi trodde att det var Gibraltar, men det ligger lite åt nordost. Så sundet borde egentligen heta Tarifasundet.

Längst i söder finns en liten ö, som numera är förbunden med fastlandet med en liten bro, som främst är avsedd för fotgängare. Ön syns på fotografiet och vattnet till vänster är alltså Medelhavet medan vattnet till höger är Atlanten.

Vi passade på att äta en liten dagsbit bestående av pommes frites, bacon och lite skinka, som sköljdes ner med en cola. Snabbt och ganska gott. Tyvärr glömde jag att ta en bild av min sydligaste måltid!

Vi for vidare och hamnade så småningom i den gamla romarstaden Tarragona. På kvällen gick vi omkring och hamnade så småningom på en enkel pizzeria. Där de även serverade det lokala Tarragona AC-vinet. Riktigt gott, men det visade sig svårt att hitta något av det i affärerna dagen efter.

Själv gick jag för säkerhets skull en extra liten kvällspromenad, eftersom vi ju bodde vid det stora torget. Hamnade på en Taverna, vars namn jag säkert skulle ha glömt om jag inte tagit en bild av skylten. Eller vad tror ni?

Där kunde man, trots den nästan sena timmen ännu plocka åt sig deras klassiska tapas om man så önskat.

Minnen från Jerez

Hej alla mina vänner!

På väg från Portugal så valde vi att besöka Jerez de la Frontera, som staden officiellt heter även om den ju mest kallas Jerez. Mest känt antagligen för sitt starkvin, som vi kallar Sherry.

Redan när jag kom ut från hotellet så såg jag den första sherrybaren. Och därifrån köpte vi även dagen efter några souvenirer. På kvällen var vi ut och gick dvs sökte efter en restaurang. Vid stadens centrum råkade vi gå förbi en "inkastare", som representerade en restaurang runt hörnet. Menyn verkade bra, så vi följde honom dit. Vi hann knappt sätta oss ner innan vi hade en varsin fino sherry, som han bjöd på.

Jag testade till förrätt en "liten" portion paella. Till huvudrätt blev det grillad sjötunga. Faktiskt första gången jag testat den på restaurang. Efterrätten blev en variant av den allestädes förekommande creme brulée. För drygt 10€ inklusive en halvflaska vin, så måste vi erkänna att vi var tacksamma över att vi råkade träffa på inkastaren.

Dagens sista solstrålar lyser upp en av de större sherrybarerna i centrum av Jerez. Vems viner de helst säljer framgår tydligt. Här avslutade jag även mitt första besök i Jerez några timmar senare.

Pasteis de Belém i Lissabon

Hej alla mina vänner!

Den kanske med spännande matupplevelsen på länge var att besöka kaféet där de serverar originalet till den portugisiska nationalbakelsen. På annat håll kallas den enbart Pasteis de Nata, men just på detta kafé i Belém lite väster om Lissabons huvudstad heter de pasteis de Belém.

Om man går tillbaka i historien så fanns det förr många kloster i Portugal. Alla hade sina fina och välkända bakelser de serverade när de fick fint besökt, som sig bör. I början av 1800-talet upplöstes dessa kloster och recepten hamnade lite här och där. Ett hamnade då till ett kafé i närheten av Jeronimosklostret, därifrån det härstammade. Så småningom öppnades ett kafé 1837, enligt texten i trotoarstenen.

Bakelsen består av två delar. En smördegsbotten och en fyllning med bl.a. äggulor. Det är mycket vanligt med (mycket)äggulor i portugisiska bakverk. De blev liksom "över" när man klarnade vinet med äggvitor.

Traditionellt serveras den med kanel och pudersocker. På kaféet står en burk av vardera på varje bord. När vi fick bakelsen var den ljummen. Frun blev hänförd av bakelsen som i originalform kostade 90 cnt/styck. På vanliga kaféer kostar den 80 cnt och är inte närmelsevis så god.

Som tur är kan man köpa med sig några hem. Då får man dem vackert förpackade och med små påsar av kanel och pudersocker.

Naturligtvis måste jag fråga hur många de säljer som mest. Servitören förklarade då att en dålig dag säljer de 5-6.000. En bra söndag säljer de 25.000. Och som mest har de kommit upp i 55.000 bakelser PÅ EN ENDA DAG!!!! Men så står ju folk långt ut på gatan för att köa efter dessa billiga läckerheter.

Men kaféet har ju även andra bakelser och man kan även ta en liten enkel lunch i form av en paj.

En liten delorsak till att de har så många besökare KAN ju vara det det inom promenadavstånd finns världsarv på UNESCOS lista! Dels då klostret och dels ett försvarstorn, som byggdes i början av 1500-talet dvs samtidigt med klostret, på den plats där Vasco da Gama seglade till Indien. Det finns förövrigt en tvärgata till strandgatan, som heter just Rua India. Och vist vägen går till Indien om än via havet!

Vasco da Gama ligger för övrigt i en sarkofag i klosterkyrkan.

Om du vill testa att tillreda denna fina bakelse så hittar du ett recept på Öhmans matblogg.

Fönstershopping i Lissabon

Hej alla mina vänner!

Det nästsista inlägget från Lissabon visar bara lite vad man kan se när man vandrar omkring - utöver det jag redan visat.

På en av gatorna i den gamla stadsdelen Baixa kan man i gatan se ett telefonnummer inskrivet med deras typiska små gatstenar. Frun kallade den ostbitar :) Ohc om man sen se närmare i skyltfönstret så visar det sig att de säljer GAMMAL portvin. Priset är inte heller så snällt. Denna gång fick vi nöja oss med att titta i fönstret på de dammiga flaskorna.

Alltsom oftast kan man naturligtvi se skytar där de informerar om vilket mat de serverar. Som ni ser så är portugisiska INTE så lätt att förstå. Hittar ni NÅGOT som ni känner igen ? ;) (Bortsett från reklamen!)

Lite kafébilder från Lissabon

Hej alla mina vänner!

Ännu finns det lite bilder från vårt besök i Lissabon. De frestade nog med kaféer eller pastilarier mest överallt. Öppet mest hela tiden och förmånligt.

Även skyltfönstren var fantastiska att se på, så jag visar några bilder även av dem. Håll till godo. Det kommer ännu mer från Lissabon!

Lite fisk i Lissabon

Hej alla mina vänner!

Efter det första lite misslyckade försöket med fisk i Portugal, så har ju de andra förlöpt bra. Alltså vågade vi oss en kväll på en fiskrestaurang. I skyltfönstret frestade de med många fina skaldjur, bl.a. levande humrar. Naturligtvis var priset på dessa utanför våra budgetramar, men vi testade i alla fall något som de kallade traditionell grillad fisktallrik.

Där fanns guldbraxen, lax, sardiner, bläckfisk, jätteräkor och lite musslor. Det serverades med kokt broccoli och morötter och sedan fick man ta till olja och vinäger.

Än en gång saknade jag de franska såserna. Tänk vad enkelt och gott det hade varit med en majonnäs!

Men fisken var gott tillredd och vi lämnade bara bläckfisken. Den såg inte aptitlig ut och den första tuggan visade att den var så gott som smaklös. Tacka vet jag sniglar :)

Grillat i Lissabon

Hej alla mina vänner!

Eftersom vi var några dagar i Lissabon, så fick vi ju naturligtvis några matminnen med därifrån. En kväll var vi ut och åt lite typisk mat vad vi förstår. Till förrätt blev det alltså en soppa. De har ofta soppor till förrätt eller även som huvudrätt till lunch. Alla är väldigt liknande dvs väldigt mustiga och goda. Denna gång blev det en grönsakssoppa.

Till huvudrätt valde jag ett grillspett. Serverades med olja och vinäger som tillbehör. Medger att jag nog saknade en regelrätt sås, men det kommer ju inte utan orsak från franskans sauce.

Efterrätten dvs bakelsen tog vi som vanligt på annat håll. De har mycket GOTT om caféer också i Lissabon!