Valborg

Hej alla vänner!

Vi inledde firandet av Valborg nere vid stranden med pösmunkar à la Skogshöjd enligt Iduns kokbok från 1917 tillsammans med en hemsläpad Blanquette Méthode Ancestrale AOC dvs en mousserande som görs enligt den ursprungliga metoden som skapades i klostret St-Hilaire utanför Limoux 1531. En kollega från norr vid namn Dom Perignon var på besök och metoden kopierades senare i Champagne.
Just detta vin är gjort av druvor, som växte på de vinrankor som vi hade utanför fönstret när vi bodde i Villelongue d’Aude i höstas. Druvan heter Mauzac och odlas enbart i Languedoc.
Det är ett mycket fruktigt halvtorrt vin, med låg (5%) alkoholhalt. Så den är ju inte gjort för den nordiska marknaden, som jag brukar säga.
Lite knepigt att hitta på en förrätt till vinet, men vi råkade ha en honungsmelon och lite skinka i kylen. En blandning, som de faktiskt ofta serverar i Bourgogne.
Till huvudrätt blev det nötfile med en champinjonstuving och en potatisrösti dvs en plätt av riven potatis, riven ost och ett ägg. Vinvalet blev en Carmenere gjord av Rothchild i Chile. En av våra säkra favoriter. Sedan blev det tre ostar med nygräddat bröd.
Innan jag vispade lite (nä mycket) grädde till den hembakta persikopajen.
Efter solens nedgång och fruns uppgång blev det att sitta på verandan och avnjuta en cigarr tillsammans med en fruktig Cognac från ön Île de Ré utanför La Rochelle. Köpt på den märkliga vita platta ön. Den är fyra mil lång och den högsta punkten lär ligga fem meter över havsytan!
Och jag drar mig till minnes att även saltet jag använt är från samma ö, även om det råkar vara köpt i Bourgogne.
Som det står i profilen så köper vi ofta souvenirer som har med mat att göra och det innebär att våra middagar ofta blir mat, dryck, ost och minnen...

Eftersom det än andra än IRL-vänner som besöker bloggen, så bifogar jag en bild av stranden där vi brukar tillbringa många sommarkvällar och där jag tjugofem meter ut brukar fånga fisk. De flöten som anas längre ut är inte mina. Jag fiskar aldrig så långt ute!
Den lilla Friggeboden har vi själva gjort ritningarna till. Den inrymmer en matplats för fyra, en hög- och lågsäng samt en kokvrå en gasspis med två plattor och en liten ugn och en liten veranda.
Stugan har fem fönster. Om man räknar åt tre håll så ligger vattnet i medeltal 10 meter från stugan.
Sedan har jag även en stekplats ute bakom näthuset, där filéerna och röstin stektes idag.

Söndagssallad med gädda elelr abborre

Hej alla vänner!

Denna söndagssallad (r) är väl egentligen inspirerad av Cajsa Warg enligt ”man tager vad man haver”-principen. Oftast serverar jag den på söndagar.
Grunden är dock alltid gäddbiffar (se innehållsförteckning) eller abborrfiléer som jag lägger lite mögelost på genast då jag vänder dem i stekpannan. Det går säkert även med annan fisk, men dessa har vi ju som ogräs utanför stranden, som bekant.
Är det vårfiléer så brukar jag skära dem i två bitar. Är det bättre filéer så delar jag dem oftast i tre eller fler bitar. Sen har jag alltid kokta äggfjärdedelar. Men resten är mer eller mindre att gå igenom vad som råkar finnas hemma och att välja enligt många olika färger och konsistenser och former.
Men först plockar jag alltid fram en stor och bred salladsskål.
Enligt säsong kan man även välja hur mycket varmt eller kallt man vill ha med. Senaste söndag blev det att utgå från lite isbergssallad. Man kan ju inte ha en sallad utan sallad! Sedan lite hackad gul paprika, fetaost, oliver, saltgurka i bitar, hackad schalottenlök och så kokade jag lite broccoli och värmde även upp en burk med ärter och morötter i en kastrull med en klick smör. Allt detta rörde jag om i skålen tillsammans med lite fransk dressing (Se Recept). Har man majs så piggar även det upp på ett färggrant sätt.
Sen är det bara att placera gäddbiffarna / aborrfilebitarna och äggfjärdedelarna ovanpå och servera!
Smaklig måltid.

Abborre med kryddsmör

Hej alla vänner!

Igår blev det alltså premiär på hemfiskad abborre för 2008. Vikens vita guld. Jag valde rätt naturligt att ta mitt favoritrecept, abborre med kryddsmör (r). Mycket enkelt och gott enligt min smak och receptet placerade sig på tredje eller fjärde plats i en lokal fiskrecepttävling för några år sen. Orsaken till att jag inte minns vilket var att jag hade lämnat in två recept. Det andra blev också tredje eller fjärde...
Men hur som helst så börjar man (för två pers)med att skala och hacka två vitlökar, och lägga dem i en smal kastrull med någon matsked smör. Själv brukar jag alltid ta en mycket smal liten kastrull, som egentligen är gjord för att koka grekiskt kaffe i. Köpte den i Aten för många år sen efter att någon dag innan joggat från Marathon...
Kastrullen sätts på elden och få puttra upp och sen stå och dra lite medan man steker fileerna, som vanligt helt naturell med lite (ört)salt på. Sedan silas smöret och man hackar en tesked var av timjan, rosmarin, persilja och gräslök, vilket man ju sådde ifjol eller har färskt i fönstret.
Man lägger fileerna på tallrikarna och slår örtsmöret över. Brukar servara det med tagliateller. Det har bara blivit så. En liten sallad hinner man nog hacka till medan fisken steker.
Igår åt vi dem nere i strandstugan dvs 11 meter från stranden där fisken fiskades 25 meter längre ut. Tyvärr var de upp i huset mellan varven.

Till förrätt improviserade jag en champinjonstuvning med purjolök och till sist vände jag ner lite finhackad gul paprika och toppade med lite räkor på tallriken. På så vis blev det en vit, gul, röd rätt. Kryddade med lite dill, eftersom de flesta andra örter var upptagna i huvudrätten och jag inte vill upprepa mig.

.
Jag vet att det borde ha varit en köttig förrätt, men det var vinvalet som styrde. Vi valde nämligen att ta en Chablis från vinkällaren. Vårfiléer är ju inte så vackra så jag sätter en bild av Chablis istället med "lite" vinodlingar i förgrunden. För den mycket intresserade även etiketten (klicka).
Ikväll blir det kalkonfilé, som jag just lade i en marinad med rosépeppar, salt, rapsolja och valnötsvinäger. Plockade även upp en Juliénas från källaren. Råkade se en lapp på baksidan 4,80 (E). Varför har vi inte dem till detta pris i våra butiker??!!

Fiskafänge

Hej alla vänner!

Efter att inte ha fått någon gädda på ett tag och efter att ha haft ett nät ute en timme senaste vecka så bestämde jag mig för att sätta ut ett nät 25 meter från stranden ca 1,5 h igår. Då kom det fisk! 25 abborrar och 7 gäddor. De tio rundaste abborrarna fick friheten åter så att det finns fisk även nästa år.
Nu behöver jag inte fiska på några dagar... Ja fiske är ju inte min hobby ifall någon tror det. Det är svampjakten. Där kan jag (vi) nog jaga fast frysen svämmar över. När det gäller fisken så är det andra mål som gäller. Naturligtvis vill jag ha fisk i frysen så att vi kan välja vad vi vill ha, men det är ett mer måttligt samlarintresse och sen är det ju trevligt att veta att fisken är fångad inom synhåll. Det är även skoj att vara med från början till slutet så att säga. Jag ror ut med båten. Lägger nätet. Tar upp och filear fisken fem meter från båten. Ibland äter vi ju sedan fisken femton meter längre bort. Då är det lokal fisk.
Numera kan man ju även skryta med att fisken är miljösmart och nyttig. Sen är kanske inte alltid såserna och tillbehören så nyttiga...
Nu blir det att plocka fram de klassiska abborrrecepten. Kommer även här i helgen.

Marinerade jordgubbar - en enkel efterrätt

Hej mina vänner!

Igår blev det champinjonfyllda gäddbiffar. Det är säsong nu. Dock utan morotssås.

Efter ostbrickan med nygräddat vitt bröd blev det en av våra enklaste efterrätter. Marinerade jordgubbar med grädde. (r) Man tager 250 gram färska jordbubbar. Skär dem i mindre bitar. Lägger dem i en skål och häller över två matskedar Grand Marnier och en msk socker och rör om. Sen har man en Fru som smakar av och antagligen sätter lite socker till. Detta får dra medan man äter förrätten, huvudrätten och osten. Sedan är det bara att lägga jordgubbsbitarna på en tallrik och klicka lite grädde bredvid. Är man lite lat så tar man sk plåtgrädde.

Kom att tänka på en av de godaste jordgubbsportionerna jag någonsitt fått, även om det var väldigt enkelt. Det var på en restaurang i Lausanne vid stranden av Genevesjön. Där serverades de färska jordgubbarna och bredvid hade de en hög socker och en stor klick grädde. Den som säger att bara vi uppe i Norden har fina jordgubbar har nog fel.

Idag blir det en huvudrätt gjord av får. Men eftersom det är ett test inför recepttävlingen så kommer jag inte att berätta något mer nu. När tävlingen är avgjord så kommer naturligtvis receptet att publiceras.
Eftersom våren har kommit så går vi nog ner till strandstugan för att avnjuta måltiden i kväll.

Fredagen är räddad!

Hej Mina vänner!

Var ner till stranden vid solnedgången för att pröva lyckan. På fjärde kastet så kom en passlig portionsgädda, sk recept 1, med ett litet magskinn åt katten Devil, som sitter bredvid och knastrar och kurrar. I morgon tar vi resten!
Här måste man ju hålla sig till sanningen och den är den att jag även varit ner tre gånger förut i veckan, men inte fått upp någon sen senast, men jag har haft ett napp och sett en gädda vid draget varje gång hitintills i år.

Som efterrätt hade vi världens enklaste. Hallon på en vaniljspegel. Brukar ta två äggulor, som vispas med lite socker och en aning vaniljsocker. Så vispar man lite grädde enligt smak separat och rör så ihop detta och slår över en lämplig tallrik. Sedan är det bara att rada ut hallonen. Och så ser jag att det blev några stänk colasås ovanpå. Tyvärr var de ju inte helt lokala, men sällsynt bra ändå.


Inte lätt att hitta prisvärda ostar här, när vi är lite bortskämda från våra resor i Frankrike. Men tänkte tipsa er, som handlar i samma affärer som vi. I svampbutiken så har de nu tydligen en period med Roblechon. Det finns två varianter. Den ena är härpaketerad och hälften billigare än en importörspaketerad. Den passar som alla andra till ostbrickan, men tar sig bra om den får smälta lite. Exempelvis över en omelett eller en crepe.

Fem gäddrecept

Hej mina vänner!

Gäddan är en underbar fisk. Lättfångad (!?), lättlagad och god.
1. Smågäddorna, där en filé är lämplig för en person, är ju helt underbara att tillreda som stek gädda. (r) Behövs bara salt och nån örtkrydda. Behöver varken kastas tillbaks eller åt katten. Är de större har de ändå alltid en stjärt, som kan stekas (med lite ben).
2. Är gäddan lite större så lagar jag gärna gäddbiffar - normale (r) eller queneller, som det heter på franska och tar då ca 200 gr (för två pers) och kör den i en matberedare med lite salt, ett ägg och två matskedar grädde. Full fart i maskin. Sen vänder man i någon örtkrydda enligt egen smak. Sedan är det bara att ta skedvis och steka gäddbullarna i smör & olja. Den kan man ha vilken dag som helst.
3. Vill man göra den lite bättre gäddbiffar de luxe (r) så tar man ett ägg till och sätter vitan med gäddan och lägger gulan i till potatismoset, som man serverar till gäddbullarna.
4. Ännnu bättre blir gäddbiffar superior (r) om man hackar några champinjoner och låter den smörslungas för att få fin färg och avslutar med att vända så ner dem i gäddsmeten utan att sedan sätta på matberedaren.

5. Vill man sen förbättra detta ytterligare så tar hackar man en halv morot och låter bitarna mjukna i lite smör. Sen tar man den av elden och lägger i sammanlagt 50-60 gram smör och låter det smälta. Sen gör man enn hollandasie genom att lägga en gula och en tsk vinäger i en skål. Vispar. Vispar sedan i den smälta smöret och vänder till sist i morotsbitarna och strör i nån örtkrydda. Kan antagligen kallas morotshollandaise. Vitan hamnar antagligen i en omelett. Som en färgklick på tallriken passar alltid en klick rödvinbärsgelé, helst svärmors.




I en lokala recepttävling hade jag tipsat om slätbladig persilja i morotssåsen och dill och kantareller i gäddbullarna. Jag blev belönad med en hedrande tredjeplacering för rätten kantarellfyllda gäddbiffar med morots- och dillhollandaise. (r)
Bör kanske påpeka att jag oerhört sällan använder peppar och framför allt aldrig när jag tillreder fisk.

Till de champinjonfyllda gäddbiffarna igår hade vi en hemsläpad Sancerre, som ju som alltid är gjord på Sauvignion Blanc-druvan. Odlas kring den lilla staden (se foto) med samma namn, vid Loirefloden och i Loiredistriktet. Till förrätt hade vi en sallad med kräftstjärtar och avokado och feteost med en klick créme fraîse. Till ostbrickan hade jag hittat en intressant Roblechon. Om den var från Frankrike eller Schweiz framgick inte på paketet.
Till efterrätt blev det stekta bananer med lite glass.
Idag sprider sig doften av en klassisk burgundisk gryta i huset. Tyvärr är mina datorkunskaper inte så bra att jag klarar av att bifoga doften i någon fil.
Den observante läsaren har ju självfallet redan noterat att jag själv glömde dillen igår...

TILLÄGG: Har nu lite mera gäddrecept i min matblogg HÄR.

Fiskpremiär

Hej mina vänner!

Ett säkert vårtecken är alltid den första färska fisken. Förr lade jag ofta ut ett nät eller två efter att isen gått. Nå i år kunde man ju ha fiskat tidigare, men det var ju kallt i alla fall. Var ner till stranden igår bara för att titta till lite. Såg årets första vackra vita salskrakshane, gråhäger och två skäggdoppingar, som visade att det var vår. Blev inspirerad att börja fiska funderade på vilken dag, som skulle passa mig men så bestämde jag mig för att genast gå och leta fram kastspöet.
Brukar stå vid stranden och kasta 7-10 ggr. Om jag inte får nåt då, så är det en dålig dag brukar jag säga. Hade redan börjat dra in för sista gången lite slappt och hade draget några meter från stranden då jag såg en stor mörk skugga som kom simmande och nappade snyggt nedanför mina fötter. Trodde inte jag skulle få upp den utan krok, men allt gick bra. En gädda på drygt 2 kg i alla fall.
När jag rensade den så noterade jag att det var en romgädda och att den hade två mörter i magen. Den största var ca 12 cm. Den borde inte ha varit hungrig, men kunde inte motstå frestelsen.
Gäddmagen (inte innehållet!) brukar jag alltid ge åt katten, som var väldigt nöjd igår kväll.
Ikväll steker jag stjärten med lite salt och örter. Mitt klassiska recept för resten av gäddan kommer senare. Det har gett trevliga placeringar i två recepttävlingar.
Fördelen med att använda kastspöet är att man kan sluta då man fått en fisk. Bilden visar hur en premiär såg ut för några år sedan då jag ännu amatörmässigt lade ut två nät.