Bröllopsmiddag

Hej alla mina vänner!

Så var det dags att försöka få ihop något lämpligt för att fira bröllopsdagen igen. Till förrätt så hade jag att utgå från en nyskördad squash från Fruns egen odling. Den valde jag att smörslunga i små tärningar och krydda med slätbladig persilja från landet. Sedan lade jag lite kräftstjärtar och två sparrisar och en örtmajonnäs ovanpå. Sparrisarna ska då inte läsas som på kalvfilé Oscar dvs som en romersk tvåa (II) utan som 11, eftersom det var vår elfte bröllopsdag!

Det nygräddade brödet var ännu lite ljummet.

Till detta hade vi valt ett mousserande från Chile. Intressant blandning av Chardonnay, Pinot Nir och Sauvignon Blanc. Den kombinationen minns jag inte att vi haft tidigare. Den kallades sig reserva och var från 2008. Ett mycket bra alternativ här där vi inte har vår vinkällare.

Dracks ur Attlings designade champagneglas med den lilla silverringen runt foten.

Till huvudrätt hade jag valt get- och rådjursinnerfilé. De är ju så små. Ibland har jag valt att ha dem som förrätt, men ibland har jag valt att servera två olika sorters innerfiléer. Känns lite smålyxigt. Eftersom det är kanterelltider så är ju en stuvning ett måste. Min nya fluga är att sätta med lite rostade sesamfrön i stuvningen tillsammans med lite färskost med örter, vinäger, en sockerbit och naturligtvis lite grädde.

Den enkla tagliatellen fick sällskap av en äggula och lite färskost. Då blir det mums!

En liten sked av min nylagade röda vinbärsgelé ger ju en färgklick.

Till detta tog vi ett glas av våra sk jubileumsviner. Vi har en bunt i vår annars rätt tomma vinkällare, vilka vi köpte när vi var nyförlovade så att vi alltid skulle kunna ta samma vin på våra jubileumsmiddagar. Normalt tar vi den på vintern när vi celebrerar förlovningen, men i år hamnade vi att ta det på bröllopsdagen. Därför är årgången faktiskt 1986. Inte så dumt.

Camenberten hade jag valt att smördegsinbaka. Självfallet hade jag börjat med att tillreda smördegen. En klick aprikossylt brukar passa till.


Efterrrätten blev det Frun kallar världens bästa Sachertårta. Åtminstone anser hon att den är bättre än originalet, som hon avsmakade på caféet på Hotell Sacher för många år sedan. Mitt recept hittade jag ursprungligen i en tidning hos svärmor några år senare och har sedan lite utvecklat det. Även i år blev det i misstag en liten förbättring!