Hej alla vänner!
Vi inledde firandet av Valborg nere vid stranden med pösmunkar à la Skogshöjd enligt Iduns kokbok från 1917 tillsammans med en hemsläpad Blanquette Méthode Ancestrale AOC dvs en mousserande som görs enligt den ursprungliga metoden som skapades i klostret St-Hilaire utanför Limoux 1531. En kollega från norr vid namn Dom Perignon var på besök och metoden kopierades senare i Champagne.
Just detta vin är gjort av druvor, som växte på de vinrankor som vi hade utanför fönstret när vi bodde i Villelongue d’Aude i höstas. Druvan heter Mauzac och odlas enbart i Languedoc.
Det är ett mycket fruktigt halvtorrt vin, med låg (5%) alkoholhalt. Så den är ju inte gjort för den nordiska marknaden, som jag brukar säga.
Lite knepigt att hitta på en förrätt till vinet, men vi råkade ha en honungsmelon och lite skinka i kylen. En blandning, som de faktiskt ofta serverar i Bourgogne.
Till huvudrätt blev det nötfile med en champinjonstuving och en potatisrösti dvs en plätt av riven potatis, riven ost och ett ägg. Vinvalet blev en Carmenere gjord av Rothchild i Chile. En av våra säkra favoriter. Sedan blev det tre ostar med nygräddat bröd.
Innan jag vispade lite (nä mycket) grädde till den hembakta persikopajen.
Efter solens nedgång och fruns uppgång blev det att sitta på verandan och avnjuta en cigarr tillsammans med en fruktig Cognac från ön Île de Ré utanför La Rochelle. Köpt på den märkliga vita platta ön. Den är fyra mil lång och den högsta punkten lär ligga fem meter över havsytan!
Och jag drar mig till minnes att även saltet jag använt är från samma ö, även om det råkar vara köpt i Bourgogne.
Som det står i profilen så köper vi ofta souvenirer som har med mat att göra och det innebär att våra middagar ofta blir mat, dryck, ost och minnen...
Eftersom det än andra än IRL-vänner som besöker bloggen, så bifogar jag en bild av stranden där vi brukar tillbringa många sommarkvällar och där jag tjugofem meter ut brukar fånga fisk. De flöten som anas längre ut är inte mina. Jag fiskar aldrig så långt ute!
Den lilla Friggeboden har vi själva gjort ritningarna till. Den inrymmer en matplats för fyra, en hög- och lågsäng samt en kokvrå en gasspis med två plattor och en liten ugn och en liten veranda.
Stugan har fem fönster. Om man räknar åt tre håll så ligger vattnet i medeltal 10 meter från stugan.
Sedan har jag även en stekplats ute bakom näthuset, där filéerna och röstin stektes idag.
Vi inledde firandet av Valborg nere vid stranden med pösmunkar à la Skogshöjd enligt Iduns kokbok från 1917 tillsammans med en hemsläpad Blanquette Méthode Ancestrale AOC dvs en mousserande som görs enligt den ursprungliga metoden som skapades i klostret St-Hilaire utanför Limoux 1531. En kollega från norr vid namn Dom Perignon var på besök och metoden kopierades senare i Champagne.
Just detta vin är gjort av druvor, som växte på de vinrankor som vi hade utanför fönstret när vi bodde i Villelongue d’Aude i höstas. Druvan heter Mauzac och odlas enbart i Languedoc.
Det är ett mycket fruktigt halvtorrt vin, med låg (5%) alkoholhalt. Så den är ju inte gjort för den nordiska marknaden, som jag brukar säga.
Lite knepigt att hitta på en förrätt till vinet, men vi råkade ha en honungsmelon och lite skinka i kylen. En blandning, som de faktiskt ofta serverar i Bourgogne.
Till huvudrätt blev det nötfile med en champinjonstuving och en potatisrösti dvs en plätt av riven potatis, riven ost och ett ägg. Vinvalet blev en Carmenere gjord av Rothchild i Chile. En av våra säkra favoriter. Sedan blev det tre ostar med nygräddat bröd.
Innan jag vispade lite (nä mycket) grädde till den hembakta persikopajen.
Efter solens nedgång och fruns uppgång blev det att sitta på verandan och avnjuta en cigarr tillsammans med en fruktig Cognac från ön Île de Ré utanför La Rochelle. Köpt på den märkliga vita platta ön. Den är fyra mil lång och den högsta punkten lär ligga fem meter över havsytan!
Och jag drar mig till minnes att även saltet jag använt är från samma ö, även om det råkar vara köpt i Bourgogne.
Som det står i profilen så köper vi ofta souvenirer som har med mat att göra och det innebär att våra middagar ofta blir mat, dryck, ost och minnen...
Eftersom det än andra än IRL-vänner som besöker bloggen, så bifogar jag en bild av stranden där vi brukar tillbringa många sommarkvällar och där jag tjugofem meter ut brukar fånga fisk. De flöten som anas längre ut är inte mina. Jag fiskar aldrig så långt ute!
Den lilla Friggeboden har vi själva gjort ritningarna till. Den inrymmer en matplats för fyra, en hög- och lågsäng samt en kokvrå en gasspis med två plattor och en liten ugn och en liten veranda.
Stugan har fem fönster. Om man räknar åt tre håll så ligger vattnet i medeltal 10 meter från stugan.
Sedan har jag även en stekplats ute bakom näthuset, där filéerna och röstin stektes idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar