Jag brukar inte ha burkmat här i bloggen. Nå, inte så ofta på bordet heller om sanningen ska fram. Undantagen är väl då typ patéer, som jag släpat hem från Frankrike.
Men detta undantag tyckler jag att hör hemma här. Idag åt vi nämligen en Cassoulet, som är en gryta från Castelnaudary (besök), som ligger utanför Carcassone (besök) i Languedoc i södra Frankrike.
Orsaken till att vi har denna burkgryta och att vi äter den nu är att vi fick den av mannen som körde på vår bil, när vi var där. Han körde en ambulerande köttaffär två gånger i veckan till byn där vi bodde. Vi fick reda på det då han körde på bilen! Vi hamnade sedan att byta ut den sk kofångaren. Så bestämde vi att när vi fick tillbaka självrisken från försäkringsbolaget så skulle vi äta grytan. Nå, vi fick pengarna lite före jul, men det har varit så mycket annat. Det tog alltså över ett år, så det är nog bra att ha en allriskförsäkring när man är utomlands annars hamnar man att förskottera reparationskostnaderna över ett år
Ytterligare innehåller burken tomatkoncentrat, salt och peppar. Vi fick en cassoulet serverad i Carcassonne och då serverades den i den form som den tillretts i ugnen. (här i reseblogg). Till detta hade jag sparat ett vin, som passligt nog heter Catalan och är från Perpignan i Roussilon. Enbart ett Vin de Pays des Pyréenées Orientales. Det borde vara namnet på departementet om jag minns rätt. Vinet var gjort på Carignan, Grenache och Merlot, dvs Rhône/Bordeauxblandning. Det var vårt sista vin från Languedoc-Roussilon i källaren, så det bröjar verkligen vara hög tid att fara igen.
Cassoulet är en gryta som görs av vita bönor, fläskkött och Toulousekorv. Toulouse ligger ju lite längre in i landet. Enligt burken innehåller den "manchons de canard", som enligt min lilla ordbok blir gås-muff?! Gissar att det är fråga om fettet från benen på en gås. Men så innehåller den även graisse de canard. Som är fett. Nå i burken fanns uppenbarligen bönor, korv och ett fågelben. Tydligen en gåsmuff!
Ytterligare innehåller burken tomatkoncentrat, salt och peppar. Vi fick en cassoulet serverad i Carcassonne och då serverades den i den form som den tillretts i ugnen. (här i reseblogg). Till detta hade jag sparat ett vin, som passligt nog heter Catalan och är från Perpignan i Roussilon. Enbart ett Vin de Pays des Pyréenées Orientales. Det borde vara namnet på departementet om jag minns rätt. Vinet var gjort på Carignan, Grenache och Merlot, dvs Rhône/Bordeauxblandning. Det var vårt sista vin från Languedoc-Roussilon i källaren, så det bröjar verkligen vara hög tid att fara igen.
Igår inledde vi med sill på en bädd av haricot verts och oliver. Sen var det dags för en förenklad fårwallenbergare. Vi har ju kommit in i vinterrytmen nu med gryta och filé varannan vecka. Denna vecka var det dags för filé och det blev får.
Tog en halv ytterfilé av får och putsade mycket noga bort alla hinnor, eftersom jag fått kritik för detta tidigare. Skar den i bitar och lade den i en liten matberedare tillsammans med 1,5 vitlöksklyftor och lite örtsalt, ett ägg och några msk grädde. Körde det mycket fint och blandade med gaffel i lite frusen slätbladig persilja och lite frusna provencalska örter, som jag nästan aldrig kommer ihåg att jag har i frysen.
När jag hade vänt dem i pannan så satte jag i en tärning av buljong a la Nigella (se recept) och en tunn skiva racletteost.
Jag brukar få kommentarer om att min matlagning är lite omständig och tidsödande, men dessa burgare är nog snabbbmat i alla fall.
Till detta serverade jag en stuvning på trattkantereller och broccoli med skirat smör och svärmors röda vinbärsgelé.
Ostbrickan var traditionell men med den varianten att hälften av osten hade varit frusen. Måste testa lite. Det heter ju att man inte kan frysa ost. Vi tänkte hamstra lite mer när vi far denna gång. Man tänker sig ju alltid bara att det är vin, som lönar sig att köpa. Faktum är att vinet inte ens är tre gånger dyrare. Hittade ju senast Roquefort på specialpris för 8,35 €, medan den i vår butik kostar fem gånger mer. Dessutom är kvaliten mycket bättre när man får en bit av en hel ost och inte en skiva som legat i en förpackning någon månad. Camemberten i vår butik är ju gjord på pastöriserad mjölk. När man smakat en på opastöriserad mjölk, så förstår man varför den är populär!
De riktiga baguetterna här kostar ju även de mer än tre gånger så mycket som i Frankrike, så det blir rätt så stor skillnad på livets nödtorvt som bröd, ost och vin när det kommer till kritan.
Är det någon som har erfarenhet av att frysa in ost?
Till efterrätt blev det chokladmoussetårtan ver 2.0. Recept på 3.0, som redan är gjord kommer som utlovat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar