Hej alla mina vänner!
Så blev det lite nya experiment igen. Hittade ett nytt bageri, som hade färska baguetter. Tråkigt att de var ”nyttiga” mörka och inte de typiska vita franska. Men luftiga och fina var de i alla fall. Får väl övertala bagaren att göra dem även på vitt mjöl!
Själv fixade jag till en väldigt enkel förrätt. Plockade fram några tiotal kräftstjärtar, som fick rinna. Under tiden halverade, kärnade och skalade jag en avokado. Fyllde den med en msk creme fraise och en msk smetana. Så toppades den med kräftstjärtarna och lite färsk persilja. Tog en halv kryddgurka från kylen, som jag halverade och skar i tunnare skivor och lade bredvid. Blev kräftstjärtar på avokado med kryddgurka. Ett glas Chardonnay är aldrig fel! Huvudrätten blev något med tillkrånglad.
Plockade fram två pärlhönsfiléer och en vitlök. Skalade och skivade vitlöken, som fick värmas i smöret i stekpannan tills de fick lite färg. Då plockade jag bort dem och lade i pärlhönorna. Då de nästan kändes färdiga så lade jag i pärlhöns-buljong a la Nigella och en tesked provencalsk kryddblandning. Det borde ha blivit pärlhöna a la provencale.
Till detta serverade jag en svampstuvning gjord på milda soppar och fransk dragon och till sist mitt ”eget” potatis- morotsmos och svärmors röda vinbärsgelé.
Från källaren hade jag plockat fram en mjuk Julienas, som ju görs på Gamaydruvan. Tyvärr har jag inte några bilder därifrån eftersom vi var där på ”videokamerans tid”. Får väl korrigera det vid tillfälle.
Vinet skulle enligt etiketten passa till kalv, ung kalkon och Brie-de-Meaux. Pärlhöna satt inte heller helt fel. Och vinet passade även till brödet och den lilla ostbrickan på fransk Raclette, italiensk Gorgonzola och en lokal gräddost.
Mazarintårtan tillreddes ju redan förra helgen, men hade fått gå ett varv via frysen.
Har nog inte beskrivit hur jag gör eller hur Frun kräver att jag skall tillreda vispgrädden. Vi lärde oss det i Bordeaux för många år sedan när vi överallt kunde läsa att de hade Creme Chantilly till glassen. Hittade inte ordet nånstans i mina böcker och tacka för det. Vispgrädden var uppkallat efter ett slott norr om Paris där nån österrikisk prinsessa fått detta till sin dessert nångång. Faktiskt efter revolutionen. Väldigt enkelt. Man tar en dl grädde och vispar så in både en tsk socker och en tsk vaniljsocker. Och sen gäller det ju att vispa lagom. Jag var nöjd denna gång! Ville ju inte ha smör på tårtan...
Så blev det lite nya experiment igen. Hittade ett nytt bageri, som hade färska baguetter. Tråkigt att de var ”nyttiga” mörka och inte de typiska vita franska. Men luftiga och fina var de i alla fall. Får väl övertala bagaren att göra dem även på vitt mjöl!
Själv fixade jag till en väldigt enkel förrätt. Plockade fram några tiotal kräftstjärtar, som fick rinna. Under tiden halverade, kärnade och skalade jag en avokado. Fyllde den med en msk creme fraise och en msk smetana. Så toppades den med kräftstjärtarna och lite färsk persilja. Tog en halv kryddgurka från kylen, som jag halverade och skar i tunnare skivor och lade bredvid. Blev kräftstjärtar på avokado med kryddgurka. Ett glas Chardonnay är aldrig fel! Huvudrätten blev något med tillkrånglad.
Plockade fram två pärlhönsfiléer och en vitlök. Skalade och skivade vitlöken, som fick värmas i smöret i stekpannan tills de fick lite färg. Då plockade jag bort dem och lade i pärlhönorna. Då de nästan kändes färdiga så lade jag i pärlhöns-buljong a la Nigella och en tesked provencalsk kryddblandning. Det borde ha blivit pärlhöna a la provencale.
Till detta serverade jag en svampstuvning gjord på milda soppar och fransk dragon och till sist mitt ”eget” potatis- morotsmos och svärmors röda vinbärsgelé.
Från källaren hade jag plockat fram en mjuk Julienas, som ju görs på Gamaydruvan. Tyvärr har jag inte några bilder därifrån eftersom vi var där på ”videokamerans tid”. Får väl korrigera det vid tillfälle.
Vinet skulle enligt etiketten passa till kalv, ung kalkon och Brie-de-Meaux. Pärlhöna satt inte heller helt fel. Och vinet passade även till brödet och den lilla ostbrickan på fransk Raclette, italiensk Gorgonzola och en lokal gräddost.
Mazarintårtan tillreddes ju redan förra helgen, men hade fått gå ett varv via frysen.
Har nog inte beskrivit hur jag gör eller hur Frun kräver att jag skall tillreda vispgrädden. Vi lärde oss det i Bordeaux för många år sedan när vi överallt kunde läsa att de hade Creme Chantilly till glassen. Hittade inte ordet nånstans i mina böcker och tacka för det. Vispgrädden var uppkallat efter ett slott norr om Paris där nån österrikisk prinsessa fått detta till sin dessert nångång. Faktiskt efter revolutionen. Väldigt enkelt. Man tar en dl grädde och vispar så in både en tsk socker och en tsk vaniljsocker. Och sen gäller det ju att vispa lagom. Jag var nöjd denna gång! Ville ju inte ha smör på tårtan...
Tänkte härefter, och även bakåt så småningom, skriva huvudingredienserna på franska, som ju är restaurangspråket och så har jag några franska vänner som tittar in här och som ju inte förstår svenskan. Och då håller jag kanske min lilla restaurangfranska lite mer levande för mig själv.
Pour amis de francaice: queue d'écervisse, avocado, crème fraîche, persil, concombre épice et chardonnay --- pintade a la provencale, sauce de cepe, purree de pommes de terre et carrotes, gelée de groseilles rouge, Julienas AOC ----tarte mazarin avec crème Chantilly.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar