Smördegsfrossa och annan godis!

Hej alla mina vänner!

Vi har en gammal tradition att tillreda något lite extra gott för att förgylla den grå vardagen mitt i november. Så även fast vi nu har +18 och inte har någon grå vardag, så fortsätter naturligtvis traditionen.
Tänkte det skulle passa att testa lite smördegsinbakningar, så jag köpte ju 500 gram av Stephanes smördeg och satte igång.
1. Första testet blev smördegsinbakad forell med en höstkantarellstuvning, rosenkål och en gelé gjord på fyra röda bär, i brist på svärsmors röda vinbärsgelé, som ju är oslagbar. Glömde tyvärr att pensla med äggula! Men kom ihåg att plocka fram en mousserande från Alsace från vinkällaren.
2. Andra testet blev att ta en calvadosdränkt Camenbert och lägga till en sylt på aprikos och madel och sätta ett litet glas persikolikör bredvid. Då minns man inte ens att det brukar vara mulet i november.
3. Tredje testet gick ut på att först steka lite grisinnefilé och sedan tillreda en liten stuvning på färsk skogssvamp och baka in det och servera igen med brysselkål, skirat smör och lite sylt. Vi avnjöt det med ett glas mjukt St-Nicolas de Bourgueil. Min favorit bland Loirevinerna. Mulet? Var? När?
Smördegsinbakningar gör sig bättre på tungan än på foto, men blir ju större om man klickar!

Vi kommer att få besök från Norr på vårkanten. Undrar om de skulle gilla smördegsinbakningar?

Den dagen vi inte hade smördegsinbakning till huvudrätt så testade jag Kalvfilé Oscar, så som jag minns den från Cattelins kokbok, som ju står hemma i bokhyllan.
Förutom kalvfilén, som ju är omöjlig att få tag i hemma så hade jag lagat en bearnaisesås och plockat ur några räkor. Enligt originalreceptet så borde det vara charonsås, dvs man borde tillsätta tomatsås. Även räkorna borde bytas ut mot hummer. Men antalet sparrisar måste ju naturligtvis vara två! Vi testade mot en Rully 2005 från Côte Chalonnaise. Kanske gästerna från norr skulle gilla det?
Ostbrickorna blir ju oftast bara ost, bröd och kanske en sylt. Så även två gånger denna helg. Neufchâtelosten var en nyhet för oss. (Neufchâtel, ligger i Normandie och ska inte stavas som - som jag gjorde - Neuchâtel, som ligger i Schweiz) Krämig och god. Och formen var ju trevlig! Ibland kan det vara omväxling med smördegsinbakt Camenbert. Kanske våra gäster skulle gilla det?

Efterrätter gör jag ju nästan aldrig här. Har gjort en tårta, två gånger och nu då faktiskt en crêpe med fyllning av en crème brûlée-glass, dvs jag hade ju stekt plätten i alla fall! Det känns ju rätt fransk. Borde jag pina gästerna med det som efterrätt? Måste fundera vidare. Vi testade det mot ett litet glas portvin och det gick bra. Det blir ju enformigt med bakelser eller praliner varje dag!