Pic-nic en Beaujolais

03-20 Hej alla mina vänner!

Efter att ha kört via numera välbekanta Monsols så blev vårt första stopp i Beaujeu för att få lite mer info om ”vårt” vindistrikt. Kartor och info skadar aldrig.
De kallade sin by Boosh och följdaktligen blir ju vindistriket Booshålé. Själv har jag alltid svårt med å & o-ljuden i Beaujolais (och stavningen). Men de bekräftade min idé att vindistriktet fått sitt namn av den lilla by vi passerade.
(Hela Beaujolais-distriktet är ca 5 mil NS-riktning och 4 mil ÖV. Men västra halvan – där vi bor - utgörs av det de kallar Haut-Beaujolais (övre-B) mest med Charolais-kor ”springandes” omkring. Av den östra delen så är det endast ett NO-hörn om ca 5 km * 2 mil, som består av de byar, som kan/får sälja de klassiska byvinerna Morgon, Fleurie, St-Amour, Julienas etc.)
Efter några inadekvata utvikningar så körde vi till Côtes de Bruilly, som är den sydligaste av byarna. Enligt infon vi fick borde man från den kullen (Côte) se hela Beaujolais.
Vi körde genom ett hav av vinrankor i alla riktningar och sökte oss upp mot kullen för att ta vår planerade lilla pic-nic. Varför gå till en traditionell innerestaurang, när man kan se hela vindistriktet framför sina fötter?
Resten av ”menyn” är väl inget att skriva i dagboken om, men när vi for hemifrån så tömde vi /tog med oss kylskåpet (vis av erfarenhet- senast fick vi ju ändå slänga halva innehållet efteråt) (PS vill Du ha tips inför lång Frankrike resa så har vi 257 viktiga punkter i vår lista)
så den dryck vi hade så var av en slump den sista juicen vi hade hemifrån. Så, vi satt vid vinodlingarna vid Côte de Bruilly och drack juice hemifrån. Nästa gång vi dricker Brouilly hemma så kommer vi att minnas detta. Och fundera på vilket som är bättre. ALLT har sina fördelar! Här blåste det ex väldigt mycket!
Sen körde vi även upp på den högsta toppen av Côte de Brouilly. Om vi kunde se hela Beaujolais, vet jag inte, men långt såg vi. Och mycket vinodlingar! I princip är det ju så att inom detta område på 5 * 20 km så finns det bara vinodlingar, hus (de har knappt några gårdplaner) och vägar. Det är mycket speciellt att se. Det är intressant att se var de odlar de viner man gillar, men suck; att bo där året om eller hela livet!? Men om man inte har sett nåt annat. Men storstadstrafiken slipper de i alla fall!
Sen körde vi vidare och tittade oss omkring i Regnie, Morgon, Chiroubles, Fleurie och några andra byar utan Appelationer. Men vinrankor fanns det överallt, överallt, överallt. De säljer ju sina som Beaujolais-Villages. Inte heller de så dumma.
Men vinrankor orkar man inte se på hur länge som helst, så därför hade vi planerat att dela upp vindistriktet i två delar. Resten följer under en senare utflykt. Vi har ju ändå faktiskt närmare till Beaujolaisbyarna nu än vad vi har till standardmatbutiken hemma...
Men en sak är fascinerande. Lika plötsligt som odlingarna kommer när man far in i ett vinområde lika plösligt ”försvinner” de. Det kunde vi tydligt se när vi svängde hemåt. Se sista fotografiet! Västerut fanns inte några odlingar.