Svärdfisk, choucrute, rådjursgryta och Gaperon.

Hej alla mina vänner!

Det blir en mycket blandad koppott denna gång.

Förra veckan köpte vi hem några skivor svärdfisk, som jag har varit sugen på att testa. Tillredde en liten sås med lök och tomatsås och en skvätt vin. Som tur var. Svärdfisken var nog lite kraftig i smaken om man säger. Har ju testat den en gång på restaurang och ansåg då att det var restaurangens fel att den smakade dåligt, men eftersom nu inte ens jag fick något ätligt av den så är nog min åsikt att det är fiskens fel. Eller åtminstone kräver den en mycket van och skicklig kock. Men jag håller mig nog till andra fiskar i fortsättningen.

Sen hade vi även köpt hem "färdigmat" dvs sånt som bara skulle värmas dvs lite (eller ganska mycket) choucrote, som det heter. Det betyder väl egentligen kål-sur dvs surkål, men den serveras ju alltid med korv, fläsk och bitar av griskött, som enbart fått koka i lite vittvin. Det är en rätt från Alsace, men äts tydligen kring julen över hela landet. Har sett den i diskarna och nu var det dags för att sälja dem för halva priset och då var vi genast med.

Den var t.o.m. Frun nöjd med. Hon tycker annars att det är lite väl bastant mat. För att inte tala om hur stora portioner man serverar den i Alsace. Vi köpte två portioner, som blev till två åt oss och sen senare två till åt mig! Helt ok sen med en Pinot Noir från Alsace. Där uppe blir ju dessa viner väldigt lätta och eleganta i smaken. Helt annorlunda än nere i Bourgogne.
Vinet på bilden blev fel, för Frun visste inte att jag skulle byta från förrättsvinet!

På lördagen gjorde jag en rådjursgryta där jag lade till 1/3 nötkött. En flaska Côte-de-Rhône fick utgöra grunden i grytan. Sen de traditionella rotsakerna och kryddorna. Har skrivit om det många gånger förr.

En Vacquyeras (ungefär) fick komma upp ur källaren. (Ja försök skriva det namnet själva utan att slå upp det först!)

Som efterrätt blev det en ostbricka, som vanligt. Det som inte var vanligt var att jag hade hittat en "ny" rund oansenlig lite ost: Gaperon.(Till höger om ostbrickan) Märkte genast när jag rengjorde kniven genom att sticka den i munnen (FY!) att det var något speciellt med den. Frun tyckte att den låg bortom hennes gräns för var ostar får smaka. Den var väldigt kraftig om man säger. Fanns små bitar i den som jag inte genast kunde identifiera, men sen googlade jag och läste att den innehöll vitlök och svartpeppar. Ärligt nog så kände jag inte av svartpepparna eftersom osten och vitlöken var så stark! Hittade den senare även i min ostbok. Där skrev de: bl.a. "en verklig robust ost från Auvergne". "Smaken är omisskännlig". "Ta inte med den på ostbrickan - attacken mot smaklökarna gör att man inte känner smaken på mildare ostar."

Frun tyckte att man ju inte kan dricka vin till den ens. Och mycket riktigt så skriver de som förslag till vin : Vodka!

Den klassas som "mycket stark", liksom bl.a. även Livarot. Frågan är nog om inte Gaperon borde få en egen klass?

Hur en mockakaka ser ut vet ju alla, så det blir inget foto denna gång!