Hej alla mina vänner!
Så var det då dags att äta fasan. Men först blev det en förrätt. Lovat att skriva om kastanjer. (se resebloggen) Vi har ju ett överflöd av dem nu och plockar lätt över ett halvt kilo per dag. Hoppas att de håller sig länge, länge!
Vi har testat både att rosta och att koka. Man kan slänga dem i kokande vatten och få kokade kastanjer på två minuter. Så åt vi dem i helgen, men det finns bättre sätt. Dock funkar det snabbare om man vill ha dem i salladen.
Bättre är dock att testa rostade kastanjer i ugn. Man behöver inte det traditionella saltet. Man bara skär ett kors med en kniv och lägger dem på botten av en plåt. Vill man ha skoj, så skippar man korset och lägger salt på plåten. Då blir det livat. Jag lovar! Sen har man salt i hela ugnen! Jag har gjort det en gång, och sen minns man nog att skära korset!
Man sätter ungen på 200 grader och sätter in 10-12 kastanjer per person och låter dem vara där ca 25 minuter. Sen tar man ca 100 gram smör, 8 droppar citron och värmer 20 sek i mikro. När såg ni mig skriva om mikron senast??!! Nåja, så slår man lite av smöret i ex äggkopp, skalar kastanjen och doppar och äter och njuter med ett glas Macon, dvs lättekad chardonnay. Helt klart ännu en ny last för oss. Mycket godare än de man köper hemma. Kan vara lagringstiden. Eller känslan att plocka själv. Se fler recept.
Så var det dags för fasanen. Det är ju knepigt med en fågel, som ju å ena sidan borde steka länge men andra sidan har olika delar som behöver olika stektid. Jag bestämde mig för min egen, tidigare beprövad metod att lösa detta. Jag började med två fasaner och skar loss filéerna och benen. Sen satte jag ungen på 200 grader. Bröt upp skroven och lade dem på en långpanna, tillsammans med två morötter och en palsternacka och två gula lökar, som jag skurit grovt.
Under tiden tog jag fram en stor kastrull och hällde i två glas Graves 2007 AC, från Bordeaux, en vitlöksklyfta, lite av fem-peppar-blandningen, lite timjan, lagerblad och rosmarin från gården. Lade så i skroven och rotsakerna och hällde på lite vatten och så fick det puttra i två timmar.
Då stekte jag benen och slog över lite silad buljong, fick koka en dryg halvtimme.
Sen tog jag upp benen och skorven och plockade bort allt kött. Det blev ca 300 gram och de fyra filéerna vägde även de ca 300 gram.
Så fick hela den silade buljongen koka ner med några matskedar ankfett. Jag, nä Frun, hade varit och plockat ett dussin ängschampinjoner (200gram), som jag smörslungade. Så hackade jag en halv morot i små bitar, en schalottenlök och en msk ankfett. De fick puttra med buljongen när den började bli kort. Sen var det bara att lägga i köttbitarna, och säga att det var färdigt för dagen.
Sedan när det var dags för servering, så tog jag fram fasan-vin-blandningen, som fick koka upp med en matsked ankfett och ytterligare några matskedar av vinet och få lite finhackad persilja på sig, medan jag stekte filén i ankfett och smör. Skar den i skivor och slog lite av buljongen över och serverades med broccoli och lite skirat smör. Ett alternativ kunde vara hemlagat potatismos med lite palsternacka.
Vi tyckte om det. Köttet var förvånansvärt ljust och hade en bra konsistens. Hoppas sedan att även slottsfolket gillar min version. De får nämligen den andra fasanen till söndagslunchen idag. Receptet har jag ju hittat på själv, men kryddningen med morot och lök är ju tagen efter slottssteken, som ju har sina rötter i dessa trakter. Snart får vi veta.
Till fasan i vin valde jag en Saint-Emilion Grand Cru 2002. Här kostar sånt under 7€. Den har samma druvor, som Graves men har ytterligare den mjuka carmenere-druvan. Vinet för fasanen valdes även så att det skulle passa mot Loireviner, som ju även de görs på Cabernet franc, merlot och lite cabernet sauvignon.
Så var det då dags att äta fasan. Men först blev det en förrätt. Lovat att skriva om kastanjer. (se resebloggen) Vi har ju ett överflöd av dem nu och plockar lätt över ett halvt kilo per dag. Hoppas att de håller sig länge, länge!
Vi har testat både att rosta och att koka. Man kan slänga dem i kokande vatten och få kokade kastanjer på två minuter. Så åt vi dem i helgen, men det finns bättre sätt. Dock funkar det snabbare om man vill ha dem i salladen.
Bättre är dock att testa rostade kastanjer i ugn. Man behöver inte det traditionella saltet. Man bara skär ett kors med en kniv och lägger dem på botten av en plåt. Vill man ha skoj, så skippar man korset och lägger salt på plåten. Då blir det livat. Jag lovar! Sen har man salt i hela ugnen! Jag har gjort det en gång, och sen minns man nog att skära korset!
Man sätter ungen på 200 grader och sätter in 10-12 kastanjer per person och låter dem vara där ca 25 minuter. Sen tar man ca 100 gram smör, 8 droppar citron och värmer 20 sek i mikro. När såg ni mig skriva om mikron senast??!! Nåja, så slår man lite av smöret i ex äggkopp, skalar kastanjen och doppar och äter och njuter med ett glas Macon, dvs lättekad chardonnay. Helt klart ännu en ny last för oss. Mycket godare än de man köper hemma. Kan vara lagringstiden. Eller känslan att plocka själv. Se fler recept.
Så var det dags för fasanen. Det är ju knepigt med en fågel, som ju å ena sidan borde steka länge men andra sidan har olika delar som behöver olika stektid. Jag bestämde mig för min egen, tidigare beprövad metod att lösa detta. Jag började med två fasaner och skar loss filéerna och benen. Sen satte jag ungen på 200 grader. Bröt upp skroven och lade dem på en långpanna, tillsammans med två morötter och en palsternacka och två gula lökar, som jag skurit grovt.
Under tiden tog jag fram en stor kastrull och hällde i två glas Graves 2007 AC, från Bordeaux, en vitlöksklyfta, lite av fem-peppar-blandningen, lite timjan, lagerblad och rosmarin från gården. Lade så i skroven och rotsakerna och hällde på lite vatten och så fick det puttra i två timmar.
Då stekte jag benen och slog över lite silad buljong, fick koka en dryg halvtimme.
Sen tog jag upp benen och skorven och plockade bort allt kött. Det blev ca 300 gram och de fyra filéerna vägde även de ca 300 gram.
Så fick hela den silade buljongen koka ner med några matskedar ankfett. Jag, nä Frun, hade varit och plockat ett dussin ängschampinjoner (200gram), som jag smörslungade. Så hackade jag en halv morot i små bitar, en schalottenlök och en msk ankfett. De fick puttra med buljongen när den började bli kort. Sen var det bara att lägga i köttbitarna, och säga att det var färdigt för dagen.
Sedan när det var dags för servering, så tog jag fram fasan-vin-blandningen, som fick koka upp med en matsked ankfett och ytterligare några matskedar av vinet och få lite finhackad persilja på sig, medan jag stekte filén i ankfett och smör. Skar den i skivor och slog lite av buljongen över och serverades med broccoli och lite skirat smör. Ett alternativ kunde vara hemlagat potatismos med lite palsternacka.
Vi tyckte om det. Köttet var förvånansvärt ljust och hade en bra konsistens. Hoppas sedan att även slottsfolket gillar min version. De får nämligen den andra fasanen till söndagslunchen idag. Receptet har jag ju hittat på själv, men kryddningen med morot och lök är ju tagen efter slottssteken, som ju har sina rötter i dessa trakter. Snart får vi veta.
Till fasan i vin valde jag en Saint-Emilion Grand Cru 2002. Här kostar sånt under 7€. Den har samma druvor, som Graves men har ytterligare den mjuka carmenere-druvan. Vinet för fasanen valdes även så att det skulle passa mot Loireviner, som ju även de görs på Cabernet franc, merlot och lite cabernet sauvignon.
Ostbrickan och chokladtårtan gick sen desto snabbare att laga :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar